Svenska elevers matematikkunskaper har försämrats betydligt under senare år, men nu satsar Linköping och Norrköpings kommuner 10 miljoner på forskning för att förbättra elevernas resultat.

- Vi måste bli bättre på att hitta den där nyckeln som gör att man väcker barns lust att lära sig siffror på samma sätt som vi förmår väcka lusten att lära sig läsa, säger Norrköpings kommunalråd Lars Stjernkvist (S).

Andelen underkända ökar
Ser man till de nationella proven i matematik för årskurs 9 får man en klar bild av läget. Antalet underkända elever har ökat. I Norrköpings kommun blir nästan var tredje elev underkänd.

- Den stora vinsten med den här satsningen är att vi för forskningens kunskaper ner i klassrummen, säger han.

Lars Stjenkvist får medhåll av läraren Annika Knutsson på Vilbergsskolan.

- Vi måste förändra undervisningen på något sätt. Det har vi förstått en längre tid och nu får vi lite hjälp på traven att kanske syndliggöra vad det är som vi kan förändra och hur vi kan förändra det, säger hon.

Mycket självständigt arbete
Lisa Björklund Boistrup är en av två forskare som tillsammans med lärare i kommunerna ska försöka frångå den traditionella undervisningen och hitta nya sätt att få elever intresserade av matematik.

- Idag har vi ett stort inslag av att eleverna sitter ensamma och arbetar. De sitter och arbetar sida upp och sida ner utan att egenligen veta vad syftet med uppgifterna är. Här finns det en stor potential i kommunikationen mellan lärare och elev, säger hon.

Se hela inslaget ovan.