Enligt skollagen ska alla grundskoleelever placeras i en ordinarie skola och i en klass. Om någon elev behöver särskilt stöd ska det ske i den egna klassen.
I Linköping finns sex stycken kommunala så kallade resursskolor där elever i behov av särskilt stöd kan placeras. Men för att hamna i en sådan särskild undervisningsgrupp krävs enligt skollagen speciella skäl. Målet med verksamheten ska dessutom vara att eleven sedan ska kunna återvända till sin ordinarie klass.
Men på Linköpings resursskolor har elevernas placering blivit långvarig. De har inte haft någon ordinarie klass att återvända till och deras rätt till utbildning riskerar att begränsas, vilket Skolinspektionen menar strider mot skollagen.
Vite på 700.000 kronor
Efter ett tillsynsbeslut i september 2012 fick Linköpings kommun krav på sig att åtgärda bristerna. Det har ännu inte gjorts och därför har Skolinspektionen beslutat om föreläggande med vite på 700.000 kronor om inte kommunen rättar till verksamheten före den 7 januari nästa år.
– Det är i den ordinarie klassen som elever i första hand ska få det stöd de har rätt till, inte i separata skolor. Vi förutsätter nu att ansvariga i Linköpings kommun ser till att kommunens skolorganisation ger alla elever möjlighet att så långt som möjligt inkluderas i ordinarie klasser, säger Peter Ekborg, avdelningschef på Skolinspektionen.
Motsätter sig vitet
Linköpings kommun å sin sida ifrågasätter om Skolinspektionen följer lagens intentioner. Kommunen hänvisar sitt beslut om att inte gå Skolinspektionen till mötes med att betona ”kvalitetsaspekten, elevens bästa samt till lagen om likabehandling av kommunala och fristående skolor”.
– Vi slår vakt om att elever och föräldrar som är knutna till en resursskola ska ha en och samma rektor med ett tydligt ansvar med närhet till eleverna för en hög kvalitet. Vi ska ha och har elevernas bästa för ögonen. Vi ska nu analysera Skolinspektionens beslut och se om och hur kommunen ska gå vidare med detta, säger barn- och ungdomsnämndens ordförande Catharina Rosencrantz (M) i ett uttalande.
Det råder ingen politisk oenighet kring den här frågan. Catharina Rosencrantz får medhåll av nämndens vice ordförande Tanja Mitic (S).
– Nej, vi tror att det här är det bästa för barnen, säger Tanja Mitic.