Studenterna kan inte svenska

 SVT
Foto: SVT

Dagens studenter är för dåliga på svenska och har svårt att skriva en kort text. Oroade lärare vid Linköpings och Uppsala universitet får nu medhåll av språkforskare om att bristerna hos studenterna blivit ett allt större problem.

- Det finns ett problem som man måste göra någonting åt, så illa är det faktiskt, säger Henrik Ågren, lektor i historia vid Linköpings universitet.

Han är en av de universitetslektorer som i en debattartikel nyligen slog larm om att många av de nya studenterna har stora problem med sin svenska och att de är för dåligt förberedda från grundskolan och gymnasiet.
Studenterna missförstår muntlig och skriftlig information, de klarar inte av att läsa kurslitteraturen och de förstår inte tentafrågorna. Men allra tydligast märks problemen när studenterna måste uttrycka sig i skrift.

- Jag har rättat tentor i drygt tio års tid nu och jag tycker att det här har blivit värre. Det är inte hållbart längre, säger Henrik Ågren, som är oroad över utvecklingen.

"Känner inte igen mig"

Bland studenterna vid Linköpings universitet är åsikterna delade.

- Jag känner väl inte riktigt igen mig. Jag har inte några problem, konstaterar Adam Lagerqvist. 

Men Beatrice Gardelin tycker själv att hon har luckor i sitt skrivande.

- Jag har fått möjlighet att öva på skrivandet här, men jag känner att jag har mycket kvar, säger hon.

Hon tyckte att det var kämpigt att gå från gymnasiet till universitetet. När det gäller språket låg självförtroendet i botten.

Blir en kalldusch

Och för många blir det något av en kalldusch att gå från gymnasiet till högskolan. Sofia Ask är språkforskare och har studerat hur svår övergången kan vara.

- De senaste årens betygsinflation har gjort att man kan komma från att vara bäst i klassen till att faktiskt inte klara sina uppgifter här på universitetet.

Sofia Ask utbildar också blivande svensklärare vid Linnéuniversitetet i Växjö. Hon bekräftar att det har blivit ett allt vanligare problem med studenter som har stora språkliga brister. 

- De kan ha svårt att skriva meningar och texter och har svårt med språkbehandlingen i övrigt, t ex med stavning och ordbildning, säger hon.

Hon ser flera anledningar. Allt fler läser vidare efter gymnasiet, även de som kommer från studieovana hem. På många högskolor och universitet står man i dag handfallen inför de här nya grupperna och deras behov, menar Sofia Ask.

Skrivande kräver tid

Även det moderna informationssamhället har påverkat studenternas förmåga. De är vana vid att information ska serveras snabbt och lätt, via nätet, men läsning och skrivande är långsamma processer som kräver tid.
Eleverna har inte heller fått särskilt mycket träning i att skriva sakligt eller analytiskt på gymnasiet, där man istället lagt stor tonvikt på skönlitterärt skrivande.

- Eleverna är vana vid att skriva i jag-form och förhåller sig till sig själva som alltings nav. De kan inte hålla en vetenskaplig och saklig analys i gång i en text, säger Sofia Ask.

Hon hoppas emellertid att den nya läroplanen från 2011 på sikt kommer att förbättra elevernas kunskaper. De tidigare kursplanerna har varit alltför öppna för lärarens egen tolkning av ämnet svenska, enligt Sofia Ask. 

- Lärare kunde i stort sett göra lite vad som helst och det var ändå svenska. De nya kursplanerna är mycket tydligare och riktade mot förberedelse för högre studier. Men än har vi ju inte sett effekterna av det, säger hon.

Publicerad:

Uppdaterad: