På två månader har gruppen ”Solidaritet med EU-migranter” växt från ett 20-tal medlemmar till närmare 150. De gör allt från att bygga bättre tält till att hålla vakt på nätterna för att förhindra nya brandattentat.
– Det finns en stor oro i lägret inför vintern, säger Somaya Al Sad, en av gruppmedlemmarna.
När Somya Al Sad från nätverket ”Solidaritet med EU-migranter” kommer in i lägret på en ödetomt utmed Nobelvägen hälsar många igenkännande. Hon har tidigare mött de flesta av de omkring 50 rumänska EU-medborgare som bor där just nu.
Brand i tält
En äldre man kommer fram och visar sin brännskadade fot. Han låg och sov i sin sovsäck mitt i natten när den nedre delen av täcket plötsligt började brinna. Innan han lyckades kravla sig ut ur tältet hade foten skadats och nu haltar han fram, sårig, öm och svullen.
För tolken har han berättat att någon eller några tände eld på det som låg närmast tältöppningen, nämligen hans fötter i sovsäcken.
– I branden förlorade han också allt han jobbat ihop i Sverige, berättar Somya Al Sad. Kvar finns bara sönderbrända madrasserna.
Bättre bostäder
Under måndagen hämtade gruppen ”Solidariet med EU-migranter” 170 lastpallar som ska användas för att förbättra lägerbostäderna. Tobias Lohse visar hur man med hjälp av pallarna kan få upp tälten från den kalla leriga marken och också bygga provisoriska väggar.
– Så att tälten får ett ”hus” omkring sig, förklarar han.
Trots lastpallarna är nöden skriande i lägret. Där finns ingen el, inget vatten och inga toaletter.
– De yngre vågar sig kanske ner på stan för att hitta en riktig toalett. Men många av de äldre hittar inte alls, de kan bara vägen mellan lägret och platsen där de tigger om dagarna. Och dessutom är de ständigt rädda för attentat.
Nattvakter i lägret
Efter att sovsäcken började brinnan förra veckan håller gruppen ”Solidariet med EU-migranter” vakt om nätterna i lägret.
– Jag gillar inte alls tanken på ett medborgargarde, men så länge inte polisen har någon extra bevakning på lägret så känns det nödvändigt att vi hjälper till, säger Tobias Lohse.
Gruppen ska också köpa många fler presenningar, skaffa fler filtar, varma kläder och ved. De följer också med tältinvånarna till besök hos myndigheter och läkare.
– Många är sjuka, här finns allt från sårskador till infektioner. Men de flesta vet inte att de kan få läkarhjälp.
Även lägerinvånarnas psykiska hälsa blir allt sämre för varje dag, berättar Somaya Al Sad.
– Jag ser hur de mår allt sämre för varje vecka. Många oroar sig mycket för vintern, hur de ska överleva. Och sen finns oron för familjen hemma i Rumänien, för barnen. Hur ska de klara vintern?