– Vi vet att behovet kommer att bli stort men inte hur stort .Men det är viktigt att just nu göra små insatser för många människor så fort som möjligt, säger Marie- Louise Lundberg som är enhetchef.

Även skolor, som tagit emot många nyanlända, ser tecken på att fler skolbarn lider av psykisk ohälsa.

– Vi har många barn som kommer från krigsdrabbade områden och det märks både på barn och familjer. Behoven av hjälp ökar säger Anja Axemo, biträdande rektor på Hermodsdalskolan i Malmö.

Mänskligt lidande

Uppskattningsvis är mellan trettio och fyrtio procent av samtliga flyktingar som kommer, i behov av traumavård enligt Marie-Louise Lundberg.

– En del av symptomen för posttraumatisk stress är bl a koncentrationssvårigheter. De sover dåligt, de kan inte koncentrera sig. Det kommer att bli mycket svårt för de här barnen att klara skolan och det får ju förutom det mänskliga lidandet, oerhörda konsekvenser i ett barns liv.

Anja Axemo på Hermodsdalskolan berättar att det i elevhälsoteamet upptäcks alltfler barn som inte mår bra.

– Det kan vara oro, de kan reagera på brandlarmsövningar, att man sluter sig inne och inte litar på andra.

”Psykologiskt första hjälpen”

Teamet för krigs och tortyrskadade barn som är en specialistmottagning inom barn och ungdomspsykiatrin, tog förra året emot 300-400 patienter från 4 år-18 år. Och med den stora flyktingströmmen känner man ett ökat tryck att göra något akut.

De har föreslagit vad de kallar ett mobilt psykologiskt första hjälpen.

– Vi skulle vilja mobilisera och åka ut till boenden för ensamkommande, till förläggningar och asylboenden för att nå människor som har kommit nu. Primärt för att minska mänskligt lidande men också  för att informera om reaktioner på svåra trauman.

– Man kan må mycket bättre om man får veta att det här är en normal reaktion på de här svåra sakerna som jag har varit med om säger Marie-Louise Lundberg.

Hjälp till självhjälp

Genom brochyrer och gruppinformation kan det bli en hjälp till självhjälp där man kan berätta hur föräldrar kan hjälpa sina barn och ungdomar hjälpa sig själva.

– Sedan kommer många av de här barnen och ungdomarna att behöva barnpsykiatrins hjälp för direkt behandling.

Men det handlar också om att höja kunskapsnivån bland flera aktörer i samhället. Kompetensutveckling inom vården och barnpsykiatrin men också inom skolan. På Hermodsdalskolan har man arbetat med frågorna inom sitt elevhälsoteam  men efterlyser ett samlat grepp.

– Vi skulle önska att man tog ett samlat grepp över Malmö och hela Sverige, att man behöver fortbilda all personal, säger Anja Axemo biträdande rektor på Hermodsdalsskolan.