När Omid Mahmoudi som 16-åring kom till Malmö från Afganistan hamnade han på ett gruppboende. Han fick allt stöd han behövde för att lära sig svenska och klara skolan.
Andra får samma hjälp i vanliga familjer. Att det är viktigt att komma till ett bra hem, det pratar dom om dagligen på Ensamkommande barns förbund i Malmö där Omid Mahmoudi jobbar.
– De här ungdomarna har ingen här i Sverige, ingen familj och inga vänner. Det viktigaste är att de inte ska isoleras utan att de så snabbt som möjligt kommer in i samhället.
Utnyttjas som arbetskraft
Men alla har inte samma tur. Det visar en granskning SVT gjort om familjehem. Vi har pratat med myndighetspersoner, gode män och skolpersonal som vittnar om ensamkommande barn som inte får tillräckligt stöd.
Det kan handla om par som båda jobbar heltid och tar emot upp till två-tre barn. Detta är något som Omid Mahmoudi hör talas om ofta.
– De tvingas göra allt själva trots att de är helt nya i samhället. Deras utbildning går dåligt eftersom det inte finns någon som har koll på om de går i skolan eller gör sina läxor till exempel.
Andra utnyttjas som arbetskraft i hemmen. Samtidigt som värdföräldrarna får flera tusen kronor i ersättning varje månad.
– Jag träffar barn som tvingas laga mat till familjen, städa hela huset och jobba jättemycket. Till och med de som varit tvungna att jobba på gården istället för att plugga för att värdföräldrarna inte hade tid.
Rädda Barnen gör kartläggning
Rädda Barnen och Malmö stad har fått samma signaler och gör nu en kartläggning.
Framför allt är det barn som kommer till familjer där dom har någon slags anknytning. Det kan vara en mer eller mindre avlägsen släkting eller en bekant till familjen från samma land med samma språk, säger Mary Douglas på Rädda Barnen.
– Många av barnen hade svårt att komma in i samhället. De klarade inte skolan lika bra eller lärde sig inte svenska. De kanske inte var med i fritidsaktiviteter och fick inte det stöd de behövde.
Migrationsverket bekräftar olämpliga familjer
Migrationsverket bekräftar bilden. Enligt dom har det visar sig att mer än 70 procent av anknytningsfamiljerna inte är lämpliga miljöer.
– I de flesta fall är det säkert fantastiskt i de här familjerna, säger Mary Douglas på Rädda Barnen. Att barnen känner sig trygga i en kärleksfull familj. Men det ska ju vara så för alla barn, det ska inte finnas något barn som kan falla mellan stolarna. Då är det inte rättssäkert.