För den som flyr till Sverige är skillanden stor om man är barn eller vuxen, över eller under 18 år. Och det behöver avgöras på nåt sätt. Så här sa statsminister Stefan Löfven (S) nyligen, då han redogjorde för de skärpta reglerna för flyktingar på en presskonferens:

– Vi kommer också att finna en ordning så att medicinsk åldersbestämning av asylsökande kan tillämpas.

Men metoden får kritik.

”Felaktiga grunder”

– Det blir kvacksalveri. Det är inte det här det är avsett för. Man tar ett beslut på felaktiga grunder i slutändan, säger Pär Wingren, röntgenläkare på barn- och skelettröntgen vid Skånes universitetessjukhus i Lund.

Många som ska göra de här undersökningarna tror inte på metoden och Svenska läkaresällskapet tycker att deras medlemmar inte bör medverka i detta.

– De metoder som finns är så oprecisa, så det går inte att avgöra om en person är över eller under 18, säger Anders Castor, överläkare på barnkliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund, och representant för Svenska läkaresällskapet.

Varför då?

– Det beror på att vi mognar olika i våra skelett och det är skelettet man tittar på i de här röntgenundersökningarna. Och du kan se ut i skelettet som om du är över 18 fast du är under 18, säger Anders Castor.

Stort åldersspann

På datorn i rummet där röntgenläkarna har sin rond och sitter och diskuterar röntgenbilder visar Pär Wingren upp en bild som föreställer handen på en 17-årig pojke. Men åldersspannet är stort.

– Du kan vara en 25-årig man också. Eller en 16-årig pojke. Eller en 19-årig pojke. Just när man kommer upp i den här åldern – där man faktiskt är färdigvuxen i skelettet – så vet vi inte om man är över eller under 18 år. Det är det som är den springande punkten så att säga, säger Pär Wingren, röntgenläkare på barn- och skelettröntgen vid Skånes universitetessjukhus i Lund.

Den här metoden är inte framtagen för att avgöra om någon är över eller under 18 år gammal.

– Om vi tittar på en 17-åring så kan en 17-åring vara både fullvuxen i skelettet eller lite mer omogen i skelettet, det vill säga att det är en väldigt opålitlig metod för att avgöra om man är 18 eller inte. Det är en helt förkastlig metod i det avseenedet, kan man säga, säger Pär Wingren.

Skelettmognad och skyddsbehov

Det finns också andra synpunkter på den medicinska åldersbestämningen.

– Sedan kan man ju någonstans tänka sig att skyddsbehovet inte hänger ihop med hur skelettet mognar om man är precis 18 kronologiska år, utan skyddsbehovet hänger väl ihop med någonting annat, tänker jag, hur pass mogen och utvecklad man är som person, säger Anders Castor, överläkare på barnkliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

Andra länder tillämpar andra principer.

– I England, till exempel, försöker man i stället att avgöra den psykosociala mognaden hos de här individerna, och det säger kanske också något viktigare än precis benmognaden vad gäller skyddsbehovet, säger Anders Castor, överläkare på barnkliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund.