Foto: Patrik Cegrini

Mördarsniglarna tar över

Publicerad

Mitt i natursköna Vomb hotar en varelse de prunkande sommarträdgårdarna,

Arion Vulgaris – i folkmun även kallad mördarsnigeln. I tusentals gör de sig påminda

tidiga morgnar och sena kvällar.

– Om jag inte hade varit hemma så hade det nästan varit barskrapat här, säger Inga Olsson, boende i Vomb.

– I år har det fullständigt exploderat. Det är tusentals överallt. Det är inte bara i trädgårdarna utan även på vägarna och i skogen, säger Lena Hademark, boende i Vomb.

Som ungdjur gräver sig sniglarna ner i marken i slutet av oktober till 1-2 decimeters djup. Där murar de en liten jordkammare med sitt slem och ligger i en sorts dvala med minimal ämnesomsättning över vintern fram till maj månad. När det blir varmt kommer de upp till ytan och blir aktiva. En könsmogen snigel kan producera upp till 400 ägg. Snigeln har ingen naturlig fiende, bortsett från människan.

Överlever även kalla vintrar

Att kalla vintrar påverkar populationen har inte längre så stor betydelse. I varje fall inte i södra och mellersta Sverige. Det finns mördarsniglar som övervintrar så långt upp som Vilhelmina i Lapplands inland.

– Under de decennier de har funnits här har de anpassat sig till klimatet. Det har skett ett naturligt urval. Det är regnmängden i maj månad som avgör hur många sniglar det blir under säsongen, säger snigelforskaren Ted von Proschwitz, på Naturhistoriska museet i Göteborg.

Mördarsniglarna är hermafroditer. De är alltså både hane och hona samtidigt. Normalt parar de sig med varandra, men i praktiken kan en enda snigel grunda en hel population.

– Det är en av hemligheten bakom den här arten att den kunnat sprida sig så snabbt, säger snigelforskaren Ted von Proschwitz.

Följer med transporter

Det är vi människor som spridit sniglarna. Framförallt genom transporter av plantor och växter där snigelägg sitter i jorden runt växterna. Men även genom jordtransporter när man exempelvis anlägger en trädgård.

– Vi har även sett lastpallar fulla av snigelägg, säger snigelforskaren Ted von Proschwitz.

I vissa trädgårdar i Vomb kommer 6-7.000 sniglar fram dagligen.

– De är kannibaler. När man har klippt en och kommer dagen efter så är där en 5-6 stycken och äter på den, säger Inga Olsson, boende i Vomb.

– De äter på allting, sallad och grönsaker. Sätter man nya plantor eller några nya blommor så är sniglarna genast där och äter upp dem, säger Lena Hademark, boende i Vomb.

För de boende är det en ständig kamp att ta kål på de små liven.

– Att halshugga dem är mest effektivt, men det är jobbigt för ryggen. Några hundra går bra men när det är tusentals då tar det emot. Vi kallar det snigelgymnastik här i Vomb, säger Lena Hademark.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.