De beskriver den som en kombination av ett mikroskop och ett teleskop, jättekikaren som spanar ut över Revingehed, strax utanför Lund. Med dess hjälp registrerar Mikkel Brydegaard och Samuel Jansson var och en av de tusentals insekter som rör sig framför linsen – på en sträcka av flera hundra meter.

Datamängderna de samlar in i sina laptopar är så stora – varje insekts rörelsemönster noteras tiotusen gånger i sekunden – att de inte ens går att läsa av manuellt. Först hemma på labbet i Lund kan en avancerad dataalgoritm leta genom materialet åt dem, i jakt på de verkliga guldklimparna: de mikrosekundkorta ögonblick när ett par insektsvingar glimmar till i solen.

– Det vi hoppas på är att kunna bestämma tjockleken på vingmembranen, ungefär en hundradel av ett hårstrås diameter, säger Mikkel Brydegaard och skrattar själv åt hur bisarrt det låter.

Finstilt mätarbete

Det hela är nu inte fullt så udda som det kan verka. Syftet är i första hand att kolla mätprecisionen i det egenbyggda instrumentet.

Mikkel och hans doktorand Samuel är båda fysiker till gagnet, men rör sig i ett märkligt gränsland någonstans mellan naturvetenskap, optik och ekologi.

Som världens nästan enda forskare på området har de själva fått utveckla metoderna för att mäta upp och artbetsämma alla insekter som rör sig i luften på en viss plats. Kunskap som lär bli hårdvaluta i en tid av snabbt minskande artrikedom och hotande ekologisk kollaps.

– Det handlar om att förse ekologerna med tillräckligt bra redskap. När insekten flyger genom strålen kan datorn mäta storlek, färg, vingslagsfrekvens och andra artspecifika parametrar, berättar Brydegaard.

Mäter över hela världen

Lika abstrakt som det låter, lika lång är listan över konkreta projekt världen över där de deltar. I Kina jobbar de för att minska skadedjursangrepp på risodlingar, i Blekinge kartlägger de barkborren som tar kål på granskogen och i vinter reser de till Afrika för att hjälpa till att mäta förekomsten av malariamyggor.

– Malariamyggorna är ett konkret och bra exempel. Om man kan se hur många myggor som rör sig över ett visst område, varifrån de kommer och när de dyker upp, då har man ett bra verktyg för att optimera användningen av bekämpningsmedel, förklarar Samuel Jansson.

– Monokulturer blir allt vanligare och man vet att den ensidiga odlingen utarmar den biologiska mångfalden. Inte minst om man använder olika slags bekämpningsmedel, säger Mikkel Brydegaard.