Hon var idrottslärare, väldigt aktiv och tränade jämt. Men sedan tre år tillbaka i samband med en ryggbedövning när hon födde sin son, går Helena Zetterström på kryckor.
– Jag skulle ju föda mitt andra barn och man hade sagt till mig att epidural var det bästa. Men man fick inte in nålen ordentligt och efter två försök fick man avbryta, berättar Helena Zetterström för SVT Nyheter Skåne.
Fick rådet att ta epidural
Hon hade blivit rekommenderad att ta ryggbedövning då förlossningen av hennes första barn var långsam och svår. Men Helena kände redan dagen efter hennes andra förlossning att något inte stod rätt till i kroppen.
– Jag gick som en fällkniv och när vi kom in till akuten tre veckor senare så trodde de jag var nyförlöst för jag såg ut som det. Jag tror att de förstörde ett nervområde när de grävde med nålen och sedan dess så har jag inte varit frisk, säger Helena Zetterström.
– Jag åkte i skytteltrafik upp till akuten under tre månader. Jag var i så dåligt skick och jag hade fått livmoderinflammation bland annat. Jag fick ingen hjälp alls. Jag hade ett blödande sår i underlivet som blödde varje dag i fyra månader, fortsätter hon.
En kvinnokamp
Helena Zetterström är inte ensam om att drabbas av förlossningsskador och hon har själv tillsammans med några andra kvinnor kämpat hårt för uppmärksamma ämnet.
I somras beslutade Sveriges riksdag att förlossningsvården ska förbättras och insatserna för kvinnors hälsa ska stärkas.
Skadan som Helena råkade ut för har påverkat hela hennes liv och har förändrat hennes vardag totalt. Hon lever med ständig återkommande smärta och värk.
– Jag kan inte gå för långt och inte köra bil för långt för musklerna börjar krampa efter ett tag för att smärtan blir så pass stor. Jag kan inte städa själv, jag kan inte dansa längre och jag kan inte gå på restaurang för jag kan inte sitta på en stol så länge. Skadan har förändrat allt. Allt. Man är en tiondel av den person man varit innan.
Satsar på kvinnohälsan
Redan i år genomförs en satsning på 200 miljoner kronor på förlossningsvård och kvinnohälsa i landet, och de kommande fyra åren avsätts 400 miljoner kronor per år för att uppnå en mer jämställd hälso- och sjukvård.
– Det är i syfte att förbättra förlossningsvården och för att stärka insatserna för kvinnors hälsa för att uppnå en mer jämställd hälso- och sjukvård. Om kvinnan inte får bästa tillgängliga vård i samband med förlossningen ökar risken för långvarig invaliditet på grund av smärta, avföringsläckage och urininkontinens. Att minska dessa skador är både en viktig patientsäkerhetsfråga men också en jämställhetsfråga, säger Gabriel Wikström (S), Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister.
Hur pengarna ska fördelas är ännu inte bestämt.
– Man behöver såklart sätta in mer pengar som det är nu. Man ser kortsiktigt. Man ser inte att det kan bli kostsamt på lång sikt. Mer barnmorskor behövs och man behöver en specialistenhet i Sverige som kan ta hand om alla dessa kvinnor som får sfinkterrupturer och som får göra dessa operationer och som lever ett liv i det tysta, säger Helena Zetterström.
Vad har varit det svåraste de här åren efter din skada?
– Att inte bli tagen på allvar. Att ha varit en sån aktiv tjej så som alla vet att jag har varit och sen inte bli tagen på allvar. Det är hemskt förnedrande. Och väldigt kränkande och det är nästan värre än att ha ont som jag brukar säga.