Foto: MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN / TT

”Bara en av tio som blivit hindrad att ta sitt liv försöker igen”

Uppdaterad
Publicerad

Trafikverkets satsning på skyddsstaket längs vissa järnvägssträckor välkomnas både av lokförare och av dem som arbetar för att förebygga självmord.

– Ett strålande initiativ av Trafikverket, säger Alfred Skogberg, generalsekreterare på organisationen Suicide Zero.

Han är annars kritisk till att svenska myndigheter inte får tillräckligt med resurser för att förebygga självmord, trots att Sverige har haft en nollvision för självmord sedan 2008. Förra året tog drygt 1500 människor livet av sig i Sverige. Det är fem gånger fler än antalet omkomna i trafiken.

Skyddsstaket vid järnvägsspår

– Men staketen är ett steg i rätt riktning, kommenterar han. Satsningen ligger helt i linje med erfarenhet och forskning, bland annat från USA, som visar att fysiska hinder faktiskt kan förhindra självmord. På Golden Gate-bron i San Francisco byggdes skyddsstängsel, liksom på Västerbron i Stockholm. Där har självmorden nästan upphört.

Väljer då inte den som vill begå självmord en annan plats eller ett annat sätt att avsluta sitt liv?

– Nej, erfarenheten visar att de allra flesta ångrar sig. De hinner fundera ett varv till. Bara en av tio som blivit hindrad att ta sitt liv försöker igen och genomför sitt självmord.

Lokföraren Lars Holmqvist har kört tåg i nästan hela sitt liv. Vetskapen om att man någon gång under sitt yrkesverksamma liv kommer att köra på en person finns där hela tiden. Själv har han varit med om det en gång. Andra har gjort det flera gånger.

Hur hanterar man en sådan händelse?

– Det viktigaste är att inse att den som kör tåget inte har någon skuld i det hela. Man kan inget göra. Bromssträckan för ett tåg är upp till en kilometer, beroende på hastighet.

Efter en sådan här olycka startar ett helt maskineri med stödåtgärder: Företagshälsovård, psykolog, läkare...

En viktig funktion är arbetskamraternas eget stöd till sin drabbade kompis. De kallas kamratstödjare och deras uppgift är att släppa allt de har för händer och rycka ut till den drabbade kollegan. Lars Holmqvist är en av kamratstödjarna:

– Vi åker till lokföraren på platsen för olyckan, finns till hands och lyssnar. Framför allt handlar det om att lyssna. Den som varit med om något så sorgligt och skrämmande behöver prata om det. Om och om igen.

Vad tycker du själv om att det byggs skyddsstaket?

– Jag tror de kommer att vara effektiva för att hindra spring på spåret, folk som genar över järnvägen i stället för att gå den lagliga och säkrare vägen via en riktig övergång. Men där är det snarare informationen som borde förbättras. Jag tror inte folk vet om att ett tåg i full hastighet har en bromssträcka på en kilometer. En lokförare har inte en chans att stanna.

Dödsfall i Sverige

I hela landet har antalet tågdödade legat ganska konstant på runt 100 personer om året under lång tid. De allra flesta av dödsfallen är självmord, men exakt hur många det handlar om är det ingen myndighet som kan säga med bestämdhet. En allmän uppskattning ligger på runt 75 procent.

I Kronobergs och Kalmar län har 17 personer omkommit på spåret sedan 2013.

HÄR KAN DU SÖKA HJÄLP

Mår du dåligt? Det finns hjälp att få.

Du kan till exempel kontakta Nationella hjälplinjen på 020-22 00 60 eller Självmordslinjen på 90101.

Mer om hur du kan få hjälp hittar du här.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Skyddsstaket vid järnvägsspår

Mer i ämnet