För 20 år sedan var integration ordet på allas läppar i Braås. I samhället tog värdfamiljer emot flyktingar som kom och slussade in dem i samhället.

– En fantastisk tid i mitt liv. Många som kom blev mina vänner, säger Laila Göransson, som var en av många Braåsbor som engagerade sig.

Stort motstånd i början

Laila Göransson minns tiden som samordnare för flyktingmottagandet i Braås på 1990-talet som en härlig tid. Men det var inte enkelt i början. När Växjö kommun frågade om Braås kunde ta emot flyktingar från bland annat Bosnien och Kroatien var motståndet starkt bland Braåsborna minns Laila Göransson. Listor mot flyktingarna cirkulerade i samhället men Laila Göransson och några till bestämde sig för att göra något positivt av det hela.

– Jag var med i smahällsföreningen då och vi bildade en grupp. Vi besökte företag och föreningar och efterhand blev vi ett 30-tal värdfamiljer som tog ett särskilt ansvar att ta hand om flyktingarna.

Som mest bodde ett hundratal flyktingar i samhället. För Laila Göranssons del fanns det aldrig någon tvekan över att göra något.

– Jag tänkte varför ska inte jag göra detta som har det så bra, säger Laila Göransson. Sedan var Braås ett ganska slutet samhälle där alla kände alla och jag tyckte att vi behövde öppna upp och visa att man kan göra skillnad.

Blev en del av samhället

Laila Göransson var anställd  som samordnare i över ett år, pengar kom från Civildepartementet och successivt blev flyktingarna en del av Braås. De kom med i fotbollsföreningen, fanns på företagen och i mångas hem.

– Jag gick upp tio kilo på ett par månader, minns Laila Göransson. Vart man än kom så blev man bjuden på kakor.

Projektet i Braås byggdes upp och blev ett lyckat projekt, en förebild för andra. Men mycket har gått förlorat tycker Laila Göransson. Idag saknas ofta människors engagemang.

– Idag blir de lämnade ensamma i en lägenhet med lite pengar. Vi satsade mycket på olika aktiviteter. De följde med till värdfamiljernas sommarstugor och det var systuga och bakning och mycket mer.

En hektiskt men lycklig tid minns Laila Göransson och en tid som påverkade Braås och människorna.

– Ja, det fanns de som sa ”aldrig en invandrare i mitt hus” men som sedan fick många nära vänner bland flyktingarna. De flesta som kom var positiva till att integreras och flera blev kvar i Braås.