– Vi får dåligt med information som är anpassad för oss synskadade och det finns inga tillgängliga hjälpmedel för oss i vallokalen, säger Liselott Naess, ordförande i SRF Kronoberg.

Enligt ett pressmeddelande från Synskadades Riksförbund har SCB genomfört en undersökning som visar att valdeltagandet bland väljare med nedsatt syn var lägre i fjolårets bägge val.

Lägre deltagande

I EU-valet 2014 röstade 43 procent av väljarna med synnedsättning jämfört med 53 procent av väljarna utan nedsatt syn. I riksdagsvalet röstade 85 procent av väljarna med synnedsättning jämfört med 88 procent av röstberättigade utan synnedsättning.

Det är första gången valdeltagandet bland personer med funktionsnedsättning granskas i Sverige. SCB-studien visar även skillnader i valdeltagandet beroende på typ av funktionsnedsättning.

Färre kvinnliga väljare med funktionsnedsättning röstade jämfört med kvinnor utan funktionsnedsättning.

Undviker personvalsrösta

De som är födda synskadade lär sig vanligtvis punktskrift i tidig ålder. Men dem som blir blinda senare i livet har svårare att ta till sig den lärdomen menar Liselott Naess. En vanlig A4 sida med text blir istället fyra sidor punktskrift och i dagsläget tillverkas inga personvalssedlar i punktskrift.

– Jag känner mig diskriminerad eftersom jag måste ta hjälp av en person som ser. Det känns ingen vidare kul och då låter jag bli att personvalsrösta, säger Liselott Naess till SVT Nyheter Småland.