Mohammad Esami kom som 15-åring från Afghanistan utan sina föräldrar. Under sina första tre år i Sverige bodde han här, på Emmaboda kommuns HVB-hem för ensamkommande barn.
– När jag var 17 år gammal då kunde jag klara mig lite själv i samhället och visste lite om hur det fungerade i Sverige och så vidare, berättar Mohammad.
Mohammad säger själv att han efter några år i Sverige egentligen inte hade behövt bo på ett HVB-hem med personal dygnet runt. Men med dagens lagstiftning är sådana här hem eller ett boende i en vanlig familj enda alternativet för barn som inte kan bo hemma. Och eftersom det är brist på familjehem och att HVB-hemmen tar tid att starta är platsbristen för ensamkommande nu är akut i många kommuner.
– Ett HVB är inte enkelt att slå upp. Det gör man inte i en handvändning. Det ska vara personal och dygnet-runt schema och stora personalgrupper. Och det krävs stora lokaler. Det är skillnad om man kan använda mindre lägenheter, det är enklare, säger Lars-Olof Strågefors som är föreståndare på Emmaboda kommuns HVB-hem.
Kan bli verklig om först ett år
Men nu har en statlig utredning föreslagit en ny form av boende, som kallas stödboende. På ett sådant ska personal bara behöva finnas på plats under delar av dygnet. Dessutom kan verksamheten bedrivas i helt vanliga lägenheter.
Kan kommunerna använda dessa boenden för att placera ensamkommande flyktingbarn?
– Jag tror att en del, kanske en ganska stor del av ensamkommande barn kan ha glädje av den här placeringsformen. Men den är inte utformad speciellt för ensamkommande barn utan det är tänkt även för andra barn barn och unga som av nåt skäl inte kan bo i hemmet och där ett individuellt boende med stöd är ett alternativ.
Men den nya lagen beräknas inte bli verklighet förrän om tidigast ett år. Och runt om i kommunerna hade man hoppats på att det skulle gå snabbare. En sån kommun är Jönköping, där antalet platser för ensamkommande i år måste tredubblas jämfört med förra året.
– Det skulle innebära att vi kan göra individuella bedömningar när det gäller de ensamkommande som kommer där några behöver familjehem, några behöver HVB, några behöver stödboende och några behöver folkhögskola till exempel, säger Åsa Jonsson Sköld på Jönköpings kommun.
”Vårt liv var svårt”
Ett stödboende kommer att vara både billigare och enklare för kommunerna att starta än HVB-hemmen. Men de nya boendena ska precis som dagens HVB-hem inspekteras av IVO, inspektionen för vård och omsorg. Och fortfarande måste det göras en bedömning kring om varje enskilt barn klarar av den här typen av boende.
– Socialnämnden kommer att ha ett tydligt ansvar för att alltid göra individuella bedömningar vilken placeringsform som fungerar. Men det är också viktigt att vi får en bra statlig tillsyn, säger Åsa Jonsson Sköld.
Även nu när Mohammad är 19 år och har en egen lägenhet har han en del kontakt med personal här på HVB-hemmet. Och den hjälp han fick av dem under sina allra första år hade han inte velat vara utan.
– Vårt liv var svårt när vi kom hit. När man kommer ihåg de problem som vi hade på vägen till Sverige kan man bli galen. Då behöver man någon att prata med som man känner och litar på och då är det bra att personalen jobbar även på natten så att man kan prata med dem, säger Mohammad Esami.