Skickas ut på onödiga uppdrag

Uppdaterad
Publicerad

Ambulanserna i Kronobergs län skickas ut på allt fler onödiga uppdrag – det vill säga då patientens behov egentligen inte kräver en ambulans. Nu riskerar de allvarliga fallen att få hjälp för sent.

Ambulanssjuksköterskan Magnus Karlsson är en av dem som rycker ut på de ungefär 20 tusen larm som ambulanserna i Kronobergs län tar emot varje år. Men i många av fallen krävs det egentligen inte någon ambulans.

– De senaste åren tycker jag absolut att man kan se en ökning, säger han. Det kan handla om personer som skulle ha mått bra av att träffa en doktor, men att behovet av ambulans kanske inte är så trängande.

#ETTSVERIGE – AMBULANSER

Åtta procent

Enligt landstinget Kronobergs egna siffror är runt åtta procent av patienterna som ambulanserna rycker ut till inte i behov av transport till sjukhus. Den siffran har sett ungefär likadan ut de senaste fem åren, och i takt med att det totala antalet larm ökar så ökar också de åtta procenten i antal.

De flesta av de åtta procenten hänvisas vidare till exempelvis en vårdcentral, men i gruppen ingår också människor som faktiskt behöver akutvård på plats, till exempel diabetiker som har glömt att ta sitt insulin.

Även bland dem som får transport till sjukhus finns det fall då en ambulans inte ska behövas. Det handlar om 500 patienter varje år som behöver komma till sjukhus, men inte kan komma dit på något annat sätt än med ambulans.

Växande problem

Ambulanschefen Sven-Erik Sjögren ser ett växande problem i de obefogade larmen. Även om de än så länge inte är särskilt många i sammanhanget, så kan de utgöra en allvarlig risk när de väl kommer.

– Framför allt när det sker i utkanterna av länet, i Tingsryd, Lenhovda, Älmhult, säger han. Det blir långa körsträckor och då binder det en ambulans i några timmar. Det kan innebära att när vi väl får ett akut larm så kan det ta längre tid att nå patienten eftersom att den närmaste ambulansen har fått ett annat uppdrag.

Det är SOS Alarm som tar beslut om när en ambulans ska skickas ut, och där pågår ett ständigt arbete för att inte resurserna ska användas i onödan, enligt platschef Therese Ledel.

– Det är en utmaning att bedöma ett medicinskt behov över telefon, säger Therese Ledel, platschef SOS Alarm Växjö. Man kan inte se personen och får gå på symptomen som personen anger. Men jag ser hellre att vi skickar en ambulans för mycket än en för lite.

Kostar en tredjedel

Sven-Erik Sjögren tror att problemet går att lösa med fler så kallade lättvårdsambulanser som inte har lika avancerad utrustning och inte är lika hårt bemannade. De kostar en tredjedel så mycket som en vanlig ambulans.

Idag har ambulansverksamheten i Kronobergs län två lättvårdsambulanser i bruk.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

#ETTSVERIGE – AMBULANSER

Mer i ämnet