Färgen flagnar på det gamla färgeriet. Taket behöver bytas ut. Det ser inte ut som om det är så mycket att be för. Men det tycker Elna Nilsson.

– Jag tycker verkligen att det är något att be för, säger hon med ett skratt. Huset är visserligen inte vackert i det skick som det har i dag. Men det är gammalt, byggt senast 1870. Det har inte gjorts något åt det på länge, men sakkunnigt folk som undersökt det säger att kvalitén är bra och att huset håller i många år till om man byter ut taket och målar väggarna.

Sista gamla gården

Kommunala bostadsbolaget Sävebo vill bygga bostäder i området. Men färgeriet är en del av den sista sammanhängande gårdsbebyggelsen från Sävsjös barndom, ett samhälle som föddes med järnvägen 1864.

– Och i höst ska vi fira 150-årsjublieum av Sävsjös tillkomst. Då är det väl sjutton att förstöra den allra sista bevarade gårdsmiljön. Det tycker jag är ett mycket originellt sätt att fira på.

Före detta bibliotekarien Elna Nilsson må vara 91 år, men hon är den som känner Sävsjö bäst och hennes namn är aktat. Så nu är det inte längre så alldeles säkert att färgeriet verkligen rivs.

”Inte självklart”

– Jag tror inte att man ska ta det för självklart att huset ska rivas, säger kommunfullmäktiges ordförande i Sävsjö, Ingvar Jarfjord (C) som också är vice ordförande i kommunstyrelsen.

Han erkänner att han faktiskt inte tänkt på huset tidigare. Men nu när Elna reagerat säger han:

– Sedan den här frågan nu aktualiserats tycker jag att det finns anledning att vi i kommunstyrelsen ånyo tittar på frågan och ser om det är möjligt att behålla byggnaden även vid en framtida hyreshusbyggnation.