Brister i undervisningen i svenska som andraspråk

Uppdaterad
Publicerad

Skollagen säger att det ska vara en likvärdig skola för alla. Men så är det inte idag, enligt pedagogikforskaren Ann-Christin Torpsten. Och de som missgynnas mest är elever som har svenska som andraspråk.

Ann-Christin Torpsten har undersökt förutsättningarna för elever med svenska som andraspråk och kommit fram till att det finns stora brister.

– Tittar man på kursplanerna för svenska och för svenska som andraspråk är det ett problem att de är väldigt lika, trots att ämnena egentligen är så olika, säger hon.

Den elev som har svenska som modersmål kan ju redan en hel del innan han eller hon börjar skolan, jämfört med elever som växt upp med ett annat språk och först senare kommer i kontakt med svenska språket. Ändå möter den svenska skolan dessa grupper av elever på alltför likartat sätt.

Resurser måste individanpassas

Ann-Christin Torpsten som forskar vid Linnéuniversitetet i Växjö menar också att det den svenska skolan gör fel är att man ser eleverna med svenska som andraspråk som en homogen grupp, snarare än som individer med olika förutsättningar.

SVT: Är det då rimligt att kräva att skolan anpassas för varje enskild elev?

– Ja, det är det. Skolan ska utgå från varje enskild elevs behov och förkunskaper. Det står till och med i skollagen, säger Ann-Christin Torpsten.

Och Thomas Strand (S) från Vaggeryd, som sitter i utbildningsutskottet, medger brister.

– Vi behöver mer pengar, vi behöver fler lärare, och vi behöver fler speciallärare, säger han.

– Jag tror att behovet av svenska som andraspråk kommer att öka eftersom det kommer fler och flera människor från andra länder. Många av dem är barn, säger Ann-Christin Torpsten.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.