Natten till den 14 januari 2010 brann huset där Elisabeth Kronqvist och hennes man bodde ner.

Men de hade tur. Mycket av deras saker kunde räddas. Det de förlorade var kläder och möbler.

-  Jag kände att det inte gör något. Jag tog farväl av allt där på natten. Ingentring har någon betydelse förutom att ingen av oss blev allvarligt skadade, säger Elisabeth.

Trots att de tvingats flytta runt en del, fem olika boenden på ett år, så har det ändå fungerat bra, säger Elisabeth. Bara ett dygn efter branden ringde folk och erbjöd dem både lägenheter att bo i och kläder.

- Livet går vidare, förunderligt smidigt. Och man kanske kan undra varför vi ovillkorligen skulle tillbaka till det här. Men det här är hemma och jag har längtat tillbaka hela tiden, säger hon.

Sen i maj i år står det nya huset klart, 17 nya lägenheter. Elisabeth och hennes man flyttade in i juni. Och för att visa den tacksamhet mot alla som hjälpt dem tiden efter branden, öppnar de upp sitt hem nu på lördag.

- Vi fick så jättemycket hjälp och stöd så det är tacksamhet mot alla som hjälpte oss, säger Elisabeth Kronqvist.