– Med statliga pengar så kan man bli återbetalningsskyldig. Har man till exempel inte fått tag på lärare till sin grundbemanning så har man ett bekymmer, säger Cecilia Rahbeck Nöhr som är ordförande för Lärarförbundet i Eskilstuna.

Totalt får Sörmlands kommuner omkring 50 miljoner kronor extra det här läsåret och det är statliga pengar som måste går till att antingen öka bemanningen i lågstadiet eller minska på barngrupperna. Det är ett välkommet tillskott, om skolorna lyckas. Men Lärarförbundet oroas över att vissa kommuner i Sörmland inte kommer att kunna använda sig av pengarna från lågstadiesatsningen.

– De här pengarna kan i värsta fall betalas tillbaka till staten. Så det gäller att man verkligen tänker till ute i kommunerna. Vi vet att det redan i dag är stor brist på lärare, säger Cecilia Rahbeck Nöhr.

”En rävsax att hantera”

Statsbidraget måste användas för att skapa en personalförstärkning i lågstadiet och förskoleklass och får inte användas som ett sätt för kommunerna att ha råd med sin grundbemanning. I flera sörmländska kommuner går inte skolbudgeten ihop och det har flaggats för besparingar. Då har man ingen hjälp av de tilldelade pengarna från lågstadiesatsningen. I bland annat Vingåker dras utbildningsförvaltningen med för stora kostnader.

– Det blir en liten rävsax att hantera. Vi har dilemmat med att vi har för stora kostnader och har dragits med det i flera år. Så vi behöver också se till att vi kommer i balans, och då kan det i sin tur innebära att vi behöver se över bemanningen för att spara in på kostnader, säger Lena Sahrblom, utbildningschef på Vingåkers Kommun.

Finns risk för att ni inte kommer kunna använda statsbidraget?

– Det vore ju olyckligt. Jag upplever att intentionerna från staten är att det ska förbättra möjligheterna för att eleverna ska uppnå goda studieresultat. Jag hoppas att vi inte faller på någon sten någonstans som inte var tanken, säger hon.

Eskilstuna fick betala tillbaka

Det har hänt förr att Skolverket har krävt tillbaka bidrag i Sörmland. Förra året fick Eskilstuna kommun ett särskilt tillskott på cirka 800.000 kronor som var öronmärka till utökad svenskundervisning för nyanlända elever. Men kommunen misslyckades med lärarrekryteringen och tvingades därför betala tillbaka nästan en femtedel av beloppet. Vid den sökomgången valde resten av Sörmlands kommuner att inte söka efter pengar från den bidragspotten överhuvudtaget.

– Det var väldigt högt ställda krav på huvudmännen för det bidraget. Det kan ha varit så att många valde att inte söka då de insåg att de inte skulle lyckas rekrytera de lärare som behövdes, säger Anders Palm, enhetschef på Skolverket.

Lättare att hitta annan personal

Men för lågstadiesatsningen har man möjlighet att anpassa sig efter situationen. Finns inte behöriga lärare så accepterar skolverket att skolorna rekryterar annan personal – så länge man kan visa att det har avlastat lärarnas arbetsbörda på lågstadiet.

– Förutsättningarna för att ansöka om det här bidraget kom väldigt sent i år också. Vi hoppas att många ska kunna förbereda sig bättre när de söker efter pengar till satsningen nästa år, säger Anders Palm, enhetschef vid Skolverket.