Ortorexi – När träning och kost saknar balans

Uppdaterad
Publicerad

Ortorexi är ingen egen diagnos och därför finns det heller ingen statistik över hur många som drabbas varje år. Men experter vittnar om att sjukdomen ökar. För Niclas, som vi träffade i måndags, tog det lång tid att söka hjälp.

– När jag började gå i behandling så sa jag ”det var så fint väder att jag gick hit”. Då ifrågasatte min terapeut om jag hade gått för att det var fint väder, eller för att träna. Jag hade aldrig blivit tilltalad på det sättet, så jag blev helt chokad. Det är klart att jag hade gått dit för att bränna kalorier, säger Niclas Christoffer.

Niclas Christoffer ville leva sunt och träna. Men jakten på det hälsosamma livet övergick till ortorexi. En sjukdom som idag inte är en egen diagnos.

Idrottsskador

Yvonne Lin är föredetta elitidrottare. Idag jobbar hon bland annat med att behandla ortorektiker.

När har man gått för långt?

– När man inte länge kan äta någonting som man tror är onyttigt utan att få dålig samvete. Då har det gått för långt. När man inte kan hoppa över ett träningspass utan att få dåligt samvete. Då har det gått för långt, säger Yvonne Lin.

– Det finns ingen statistik eftersom det inte finns en diagnos. Men vi ser under de senaste 15 åren att det har ökat markant.  En anorektiker står gärna på vågen och vill väga lite, en ortorektiker vill ha lågt underhudsfett och se vältränad ut. Så de tittar mer i spegeln, säger hon.

Läkare utvecklade ortorexi

Men vi behöver ju också röra på oss för att må bra. Träning är för många en naturlig del av vardagen. Vem som helst kan drabbas. Sara Ljungdahl jobbar som läkare och vet det mesta om ätstörningar. Ändå trillade hon dit och utvecklade ortorexi. När Sara var som värst, så började hon sin träning kvart över tre på morgonen.

– Även om man vet med förnuftet att man har gått över gränsen till något som inte är hälsosamt så är det svårt att bryta det på egen hand. Jag hoppas att kunskapen om ortorexi ökar båda på vårdcentraler och inom specialistpsykiatrin. Personer som tidigare haft andra ätstörningar, som anorexi, kan lätt gå över till ortorexi när de har blivit friska från sin anorexi. Det är viktigt att sjukvården har kunskap om det för att kunna hjälpa dem, säger Sara Ljungdahl.

Tillbaka till Niclas. Idag är han fri från ortorexi. Men han är också medveten om att risken att trilla dit igen, alltid finns där.

– Blir det mycket i mitt liv så måste jag vara försiktigt med träningen. Jag skulle aldrig gå på en diet idag eftersom jag inte är säker på att jag kan ta mig ur den, och det är inte en risk jag är villig att ta.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Idrottsskador

Mer i ämnet