Regler försvårar flytt

Uppdaterad
Publicerad

Bostadsbristen beror inte bara på att det byggs för lite. Skattesystemet gör också att det kan bli dyrt att flytta. Det här drabbar framför allt pensionärer med låg inkomst som blir fast i sina nuvarande bostäder för att det blir dyrare att flytta till ett mindre boende.

Roland och Inger Eriksson bor på 240 kvadratmeter i Bålsta. Barnen som tidigare fyllt rummen har växt upp. Kvar är pensionärer med ett lyxproblem, som de själva uttrycker det.

– Det här huset skulle kunna användas av folk med barn. Vi har haft tre barn, men vi har inte det längre, säger Roland Eriksson.

Det stora huset och trädgården innebär mycket jobb som de gärna skulle slippa. Roland och Inger önskar att de bodde i en trerumslägenhet med kök.

Vi gör en grovt förenklad uträkning. 1990 köpte de huset för 1,2 miljoner. Idag är det värt någonstans över 3 miljoner. Vinsten är alltså runt 1,8 miljoner.

De har fortfarande 1 miljon kvar på lånet då de har investerat i renoveringar av huset för en halv miljon. Renoveringen kan de också dra av på vinsten och då finns 1,3 miljoner att skatta för. Efter försäljning och reavinstskatt på 22 procent har de något över 1 miljon kvar att köpa ny bostad för.

– Men när vi flyttar in i en lägenhet kostar det minst 1,5 miljoner. Inne i stan kostar den 3 miljoner, säger Roland Eriksson.

11.000 per månad för en trea

Något uppskov på vinstskatten blir det heller inte tal om eftersom de vill flytta till ett mindre och billigare boende. Mellanskillnaden är för stor. Som pensionär är det dessutom svårt att få lån på banken och prislappen på nybyggda hyresrätter är hög.

– Det kostar 11.000 kronor per månad för en trea här ute. Vi betalar ungefär 4.000 per månad för villan idag, säger Inger Eriksson.

– Det är för alltihopa, kapitalkostnader, sophämtning, el, värme. Det är totalkostnaden, säger Roland Eriksson.

– Med extrakostnaden för att bo i en lägenhet skulle våra pengar räcka i ungefär 12 år. Efter de 12 åren har vi inga pengar kvar, säger Roland Eriksson.

Kedjereaktion

En rapport från WSP visar att Roland och Inger Eriksson inte är ensamma. Boytan har ökat lika mycket som befolkningen i Stockholm sedan 1995. Men vissa som Roland och Inger bor allt större, medan andra bor allt trängre. När någon på stor boyta inte kan flytta så blir huset inte tillgängligt för de som behöver något större. En tredje part kan då inte heller flytta, vilket gör att det inte blir någon mindre lägenhet ledig för de som bor för stort.

Björn Hasselgren på KTH har varit med och skrivit rapporten.

– Den nuvarande regeringen och framförallt den förra regeringen har försökt att göra olika åtgärder när det gäller planeringsarbetet. Men ingen utav dem har gett sig på de grundläggande frågorna om skattesystemet, om bruksvärdessystemet, och hur man reglerar marknaden med förhandlingar kring hyressättning. Innan man gör det kommer man inte heller att lösa de här frågorna, säger Björn Hasselgren som är forskare på KTH.

Hos Roland och Inger Eriksson i Bålsta kommer våren med trädgårdsarbete. De båda pensionärerna vill, men kan inte flytta till trean som de skulle vilja bo i.

– Så vi kan inte flytta. Vi kan inte flytta, säger Roland Eriksson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.