Med sin roströda fasad minner byggnaden om de äldre husens röda tegelarkitektur som blivit KTH:s signum.

– Det man ser utifrån är cortéstål som är ett rosttrögt stål. Det rostar under ett par år sedan avstannar den processen och ger istället ett skydd som håller väldigt länge, säger Bolle Tham som är en av arkitekterna bakom nya Arkitekturskolan.

”Böljande organisk”

När SVT Nyheter Stockholm besöker de nya lokalerna pågår byggnadsarbetet för fullt. Men när allt är klart ska här rymmas ateljeer, ritsalar, föreläsningssalar, grupprum och kontor fördelat över 8 800 kvadratmeter.

– Alla väggar är svängda och det är en böljande, organisk rumsorganisation. Byggnaden kommer förhoppningsvis vara ett pedagogiskt verktyg för både lärare och elever att ta till sig och tolka, säger arkitekt Martin Videgård.

”Mer lättillgänglig”

Akademiska hus har investerat drygt 400 miljoner kronor i bygget som också omfattar en ny entré till hela KTH. I dagsläget finns egentligen ingen tydlig entré till högskolan och en sådan skapas nu kring Arkitekturskolan. Samtidigt ska det bli KTH:s mötesplats – både för studenter och allmänheten.

– Byggnaden är mer lättillgänglig och synlig på Campus och i staden. Jag hoppas att skolan kommer bidra med mycket öppen verksamhet och öppna föreläsningar. Jag tror att den här byggnaden kommer att ge mer till sin omgivning än vad den tidigare gjort, säger Karin Ahlzén som är fastighetsutvecklare på Akademiska hus.

Vad händer med gamla skolan?

Frågan är nu vad som händer med lokalerna vid Östermalmsgatan där arkitekturstudenterna håller till nu? Utskälld, kontroversiell och inte sällan utnämnd till Stockholms fulaste byggnad.

– Jag vill betona att vi tycker väldigt mycket om den byggnaden. Den brutala betongarkitekturen är fantastiskt utvecklingsbar. Den har möjlighet att bli en mötesplats mellan akademi, näringsliv och staden. Vi kan också öppna upp botten för en mer publik verksamhet men det är en process som just nu pågår, säger Karin Ahlzén.