Så ska SL stoppa fuskåkandet

Uppdaterad
Publicerad

För att minska fusket kommer SL att införa maskinell avläsning av mobila biljetter på samtliga bussar i länet. Tidigare har denna teknik funnits på tunnelbana och pendeltåg men under de kommande åren införs det i SL:s samtliga färdmedel.

Enligt Moderaterna i landstinget, som idag presenterar åtgärden, går SL miste om runt 250 miljoner varje år på grund av fuskåkandet. Bara på bussarna uppskattas fusket med mobila biljetter – sms-biljetter och biljetter via app – till mellan 35 och 40 miljoner kronor per år.

– Det är en teknisk läsare som ganska enkelt och snabbt avgör om en biljett är äkta eller falsk. Är den falsk så har man inte i kollektivtrafiken att göra, utan då ska man ha böter och så ska man lämna kollektivtrafiken, säger Kristoffer Tamsons (M) på Trafiklandstingsrådet.

Notan för bussar: 25-30 miljoner kronor

Tidigare har den här tekniken, som läser av mobilbiljetter, bara funnits vid tunnelbane- och pendeltågsstationer. På bussar har det varit chaufförens ansvar att med ögat kontrollera om biljetten varit falsk eller inte. Men vid årsskiftet startar arbetet med att förse varje buss med en sådan här läsare, vilket kommer att kosta runt 25 till 30 miljoner kronor. Målet är att samtliga bussar ska vara utrustade med den här tekniken till 2018. Notan för att införa maskinell validering av mobila biljetter i hela SL-trafiken beräknas uppgå till 60 miljoner kronor.

– Det kommer inte att kosta mer än det som vi redan har budgeterat för. Jag ska också vara tydlig och säga att en insats mot fusk- och tjuvåkning inte är en kostnad primärt. Utan det är ett sätt att öka våra intäkter och se till att få ner den kostnad för fuskåkning som ligger på en kvarts miljard, säger Kristoffer Tamsons.

”Accepterat att fuskåka”

Att så många stockholmare fuskar i trafiken beror på att det är mer socialt accepterat än annat fusk, menar Måns Svensson, som forskar i rättssociologi.

– Människor följer i allmänhet inte lagen utan man följer den informella sociala kontrollen i samhället. Sannolikt är att gemene man inte ser så allvarligt på plankning och därmed kommer man undan med inställningen att man kan planka. Man måste få igång en social kontroll där människor inte tycker att det är acceptabelt att göra så här och därmed själva rikta kritik mot de personer de ser planka, säger Måns Svensson.

Läs mer: Diskussionen fortsätter på vår Facebooksida.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.