Det är runt åtta procent av eleverna som läser estetiskt program på gymnasiet. Det är för stor andel anser Moderaterna, som vill anpassa programmens storlek till efterfrågan på arbetsmarknaden.

En arbetsgrupp inom partiet diskuterar bland annat att öka kraven på konstnärlig förmåga för dem som söker till estetiskt program. Det kan också bli aktuellt att dra ner antalet utbildningsplatser, säger Tomas Tobé, partiets skolpolitiskt talesman till Svenska Dagbladet.

Gymnasieprogrammens storlekar måste anpassas till hur läget ser ut på arbetsmarknaden, säger Moderaterna. Enligt Statistiska Centralbyrån är bara var femte person etablerad på arbetsmarknaden tre år efter avslutad estetisk uitbildning.

Men enligt Eriik Elbe, som går estetiska programmet på Hagagymnasiet i Borlänge är inte jobb det viktigaste:

- Man ska kunna gå det man vill, vare sig man är intresserad av film eller musik. Man ska göra det man tycker är kul. Jag tycker att man ska ha tre roliga år på gymnasiet och inte bara gå något för att få jobb efteråt, säger han.

Inte heller Gita Berg, som är danslärare på Vasaskolan i Gävle, är särskilt förtjust i Moderaternas förslag.

- Alla är inte teorietska och kanske vill utveckla sin estetiska sida och det tycker jag faktiskt är var och ens rättighet, säger hon.

Enligt Gita Berg skulle minskade antal platser på estetprogrammet kunna ha  mycket negativ inverkan på de elever som brinner för en konstform.

- Vissa kommer till sina karaktärsämnen för att de brinner för det. De skulle kanske inte gå till skolan överhuvudtaget. Jag tror man skulle tappa många talanger som skulle utvecklas under gymnasietiden, säger hon.