Rättssal 11 i Uppsala tingsrätt fylldes snabbt när förhandlingarna drog igång på tisdagsmorgonen. Anhöriga till de omkomna och journalister från olika medier trängdes för att få plats.

Polisbefälet som beordrade öppningen av Hjulstabron och nu åtalas för tjänstefel ger ett avslappnat intryck. Polisens advokat Johan Eriksson har däremot en barskare uppsyn, rapporterar SVT:s reporter på plats.

Vårdslös färd

Håkan Roswall, åklagare vid riksenheten för polismål, inledde förhandlingen med att beskriva Dennis Olsson och Rasmus Björk färd genom Enköping ut mot Strängnäs och Hjulstabron som vårdslös.

– Vakthavande ringer själv brovakten, och ber denne öppna bron. Det är fullt möjligt att bara sänka bommarna, utan att öppna bron, säger Håkan Roswall.

Den omkomne Dennis Olssons mamma Annika Eriksson finns med i rättsalen och antecknar noggrant vad åklagaren säger.

– Det blir inte riktigt som vakthavande tänkt sig. Bilen saktar inte ner vid bron, fortsätter Håkan Roswall.

Kvävs eller drunknar

Åklagaren berättar att obducenten inte kan bestämma om Dennis Olsson och Rasmus Björk dog av kvävning eller av drunkning efter kraschen mot brofästet.

Därefter visar åklagare Roswall upp en bild på den kraschade bilen när den bärgats ur vattnet. De anhöriga följer visningen med dystra miner.

– Polismyndigheten i Uppsala har ansett att detta inte var ett fast hinder. Därför skrevs aldrig någon sådan rapport, säger Håkan Roswall.

När åklagaren läser upp delar av obduktionsprotokollen blir flera av de anhöriga känslosamma. Ett målsägarbiträde lutar sig mot en av de anhöriga och frågar om hon är okej.

Klockan elva var åklagaren klar med sin sakframställan.

Brovaktens beslut

Polisbefälets advokat Johan Eriksson tar över.

Han bestrider att det var polisbefälet som beslutade att öppna bron.

– Det kan han inte göra. Den som beslutade öppna bron var brovakten. Polisbefälets beslut var bara en fråga och han rår inte över brovaktens agerande, säger Johan Eriksson.

– Det är ingen sådan myndighetsutövning som polisen kan ha. Broöppning är oreglerat i lag. Han kunde aldrig för sitt liv föreställa sig att de skulle köra igenom bommarna och ner i vattnet, fortsätter advokaten.

Efter det ska polisbefälet höras. Men rätten beslutar sig för att först ta lunch.

Polisbefälet berättar

Efter lunchen börjar åklagare Håkan Roswall utfrågningen av det åtalade polisbefälet. Åklagaren ber honom berätta om händelsen som började som en smitning från en bensinnota.

Befälet berättar om biljakten.

– Jag var egentligen på väg att be patrullen avbryta. Det gick upp mot 170 km/h in mot Enköping. Men så minskade hastigheten till 50 km/h. Jag gav order om att ”trycka” bilen i det fall det inte gick för fort.

En väldigt lugn natt

Åklagaren ber polisbefälet berätta om hur polisens länskommunikationscentral ser ut och hur utrustningen fungerar. Befälet berättar att han hört all radiokommunikation och att han kunde följa polisbilarna på en skärm och se deras hastighet.

– Det var en väldigt lugn natt. Inte ens ett telefonsamtal, till dess att det här ärendet dök upp.

– Med tanke på vad patrullerna rapporterade in om ryckig körning, hög hastighet, tänkte jag att det var något som inte stod rätt till. Den som kör är definitivt påverkad tänkte jag.

– Är det inbrottstjuvar? Har de större mängd narkotika i bilen? Erfarenhetsmässigt vet jag att man brukar ha mer att hämta när man stoppar en sådan här bil.

– Det fanns ingen tid att sitta i lugn och ro att sitta och analysera det här. Patrullerna sa att det inte fanns någon trafik.

Polisbefälet bekräftar att Hjulstabron öppnats tidigare av Uppsalapolisen och att man har telefonnumret till de broansvariga i sina datorer.

– Det är en åtgärd som får till ett stopp. Tanken med att öppna bron var att förhindra fortsatt färd söderut, säger polisbefälet.

Åklagaren frågar om det inte hade varit bättre att bara stänga bommarna.

– Den tanken slog mig inte. Man gör ju så gott man kan när det här pågår. Det finns ju inget utrymme att i lugn och ro tänka igenom vad som händer om jag gör si, vad händer om jag gör så. Det är snabba beslut, säger polisbefälet.

”Det var helt overkligt”

Polisbefälet funderade inte heller på vad som skulle hända om bilen inte stannade.

– Nej, inte i det här läget. Jag försöker ligga ett steg före i min taktik för att försöka få stopp på den här bilen. Men det där, det var helt overkligt. Det fanns inte i min världsbild att de skulle köra på som någon James Bond och flyga över bron.

Åklagarens ställde därefter frågan: Håller du med om bedömningen att det innebär livsfara om man inte stannar?

– Ja, så är det ju.

Målsägarbiträdet Johan Sterner frågar polisbefälet om han ångrar något.

– Så här efteråt så hade jag ju kunnat säga avbryt, så hade de fått åka vidare. Att det blev så tragiska konsekvenser är tråkigt, men beslutsmässigt så har jag inte gjort fel.

”Han har låtit sig gripas av jaktens tjusning”

Efter en kort paus var det dags för parternas slutpläderingar i målet.

Åklagaren vidhöll att det var polisbefälets ansvar och beslut som ledde fram till ungdomarnas död.

– Han verkar för att öppna bron och räknar med att hans önskan ska effektueras av brovaktaren. Brovaktaren tar inget eget beslut, säger åklagare Håkan Roswall.

– Det fanns inga andra händelser, inget annat som tog vakthavandes uppmärksamhet. Han kunde uteslutande fokusera på det här ärendet. Han har låtit sig gripas av jaktens tjusning.

Åklagaren menade att även om tingsrätten kommer fram till att bron inte är att anse som ett fast hinder, så ska man ändå ska använda reglerna kring fast hinder som utgångspunkt.

– Rör det sig om bötesbrott eller brott med låga fängelsestraff så menar jag att det ska mycket till att använda metoder som i sig innefattar livsfara för enskilda. Ser man till proportionalitetsprincipen så ska man inte göra så här, säger Håkan Roswall.

– Det är inte rimligt med något annat straff än böter, säg 50-60 dagsböter.

Inget polisbeslut

Advokat Johan Eriksson menade att inga beslut om att bron ska öppnas har tagits av polisbefälet. Istället har beslutet tagits av brovaktaren.

– Vilken myndighetsutövning är det egentligen som åklagaren syftar på att vakthavanden gör när han ringer till brovakten och frågar om det finns möjlighet att öppna bron? Det här målet som handlar om huruvida en polis får uppmana eller beordra en brovaktare att öppna bro.

Dom kommer meddelas klockan 14 den 1 april.