Nu ska det bli ändring – ett nationellt nätverk för skrotning är på väg.

Båtar åldras ofta med behag. Men det finns gränser, exempelvis för plastbåtar som blev enormt populära på 60-talet.

Av landet cirka 900 000 fritidsbåtar är 100 000 över 40 år gamla. 62 000 bedöms som sjöodugliga och 2 000 är övergivna. Så problemet finns där.

Det var Josefin Arrhénborg och Maria Rindstam som tog initiativet till att bygga ett skrotsystem som ska täcka hela landet. Deras renodlade skrotningsvarv på Muskö söder om Stockholm ska utgöra navet i verksamheten som presenteras på båtmässan i Göteborg i helgen.

Även branschorganisationen Sweboat finns med i projektet som ska omfatta 25 båtskrotar och vara på plats i höst.

Tvätta egen byk

– Vi såg någonstans att det tar 24 000 år för naturen att bryta ned en plastbåt. Det där är inget vidare smart. Så vi vill hjälpa naturen på traven, säger Josefin Arrhénborg.

– Folk har fått upp ögonen för miljöriktiga båtfärger, drivmedel och annat kring båtlivet som inte skadar miljön. Men vad gör vi med själva båten då, när den har tjänat ut. Där måste vi hitta en lösning.

De har sedan den egna varvsstarten haft nära kontakt med Stena Recycling, återvinningsföretaget där båtarna slutligen hamnar och styckas upp till förbränningssopor, liksom med Sweboat.

– Vi som är i branschen får försöka tvätta vår egen byk. Det är klart att vi tar illa vid oss om produkter som vi tillverkat och sålt ligger och förfular vår natur och kanske läcker olja, säger Mats Eriksson, vd för Sweboat.

Många båtar sänks

Många gamla båtar har mycket lågt värde och ofta återstår bara skrotning. Utrangerade träbåtar kanske sågas eller eldas upp. Plastbåtar får ligga kvar eller sänks i skymundan.

– Var du än bor i landet ska du kunna få hjälp att få båten skrotad på ett miljömässigt bra sätt. Vi sköter alla tjänster gentemot kunden, som transporter till ett varv där båten först saneras från gasolflaskor, olja och annat miljöstörande. Sedan går båten till en Stena-anläggning för uppstyckning, säger Arrhénborg.

Stora volymer väntar

Kunden ska inte behöva göra någonting förutom att beställa och betala. Och det kan bli dyrt. Några statliga skrotningspremier finns inte och lär inte komma.

Det kostar runt 2 500 kronor per ton att skrota en fritidsbåt, enligt Arrhénborg. Och en större fritidsbåt kan väga bra mycket mer än ett ton.

-Det är otroligt mycket kostnader kring att skrota en båt. Men ju fler båtar vi kan få in i systemet desto mer kan vi få ned kostnaderna, säger Arrhénborg.

Sweboat räknar med att efterfrågan på skrotning kommer att öka snabbt.

-Kanske något tusental de första åren men sedan tror jag det kommer med blixtens hastighet. Kanske uppemot 100 000 faller för åldersstrecket de närmaste tio åren, säger Mats Eriksson.