För drygt två år sedan fick föreståndaren reda på att ett barn på hennes förskola kunde ha blivit utsatt för sexuella övergrepp. Men först en dryg vecka senare, när ytterligare ett barn kom med liknande uppgifter, anmälde hon händelsen.

Tjänstefel, ansåg kammaråklagare Ulrika Rogland och åtalade kvinnan. Men både tingsrätten och hovrätten friade.

Domen fick bland bland annat flera jurister att reagera. Deras slutsats var att lagtolkningen i sin förlängning skulle göra det omöjligt att döma någon för att de avstått från att göra orosanmälan.

Och Högsta Domstolen gör en annan bedömning. De anser att en utebliven anmälan till socialtjänsten är att betrakta som myndighetsutövning och därmed kan betraktas som tjänstefel.

– Det lyfter upp Socialtjänstlagens tvingande bestämmelse om att man ska anmäla så fort man får kännedom om något som kan göra att socialtjänsten måste ingripa till ett barns skydd. Och nu har vi fått klart för oss att det sker under straffansvar för den som omfattas av anmälningsskyldigheten, säger My Hedström, byråchef på åklagarmyndighetens rättsavdelning, till TT.

Barnskötaren dömdes till fängelse i fyra år och tre månader för grov våldtäkt mot barn, sexuellt övergrepp mot barn och sexuellt ofredande.