Effektiviseringar ska rädda blödande sjukvård

"Kan handla om att ändra arbetssätt" De skånska sjukhusen måste spara. Samtidigt blir skatten oförändrad. Det står klart efter att Region Skåne idag presenterade sin budget för nästa år. Besparingar ska komma från effektiviseringar hos sjukhusen.

Publicerad – Uppdaterad

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

Sent under torsdagseftermiddagen meddelande chefen för kvinnokliniken på Skånes universitetssjukhus, Göran Lingman, att han säger upp sig med omedelbar verkan i protest mot besparingarna inom sjukvården som Region Skåne idag presenterade i budgeten för 2013.

Klart är att 390 miljoner kronor ska sparas in genom att personalen inom Region Skånes verksamheter ska arbeta effektivare. Främst är det sjukvården det gäller.

- Det kan handla om att ändra arbetssätt, schemaläggning eller att jobba i team. Då får man ut avsevärt mycket mer för exakt samma pengar som man hade förra året, säger regionstyrelsens ordförande Pia Kinhult (M).

Men åsikterna om effekterna går isär.

- Det har inte fungerat tidigare år heller. De har försökt med det här tricket varje år de har styrt i regionen och aldrig lyckats med det. Konsekvenserna blir att patienterna och personalen får hantera hårda prioriteringar, säger Rikard Larsson (S), andre vice ordförande för Regionstyrelsen.

En av nyckelfrågorna har handlat om budgetunderskottet på över 200 miljoner kronor som regionen tampas med och om det kan hanteras med besparingar eller om skatten behöver höjas. Rikard Larsson vill se en skattehöjning på 60 öre eller mer för att få bukt med underskottet.

- Arbetslösheten är hög i Skåne och därmed har vi låga skatteintäkter. Det innebär att intäkterna inte utvecklas som vi behöver för att klara av att ha en bra sjukvård.

- Det finns ingen anledning att beskatta skåningarna med mer än vad vi faktiskt behöver för att bedriva verksamheten, säger Pia Kinhult (M).

Beskeden från femklövern har varit samma under flera år: Effektiviseringar i sjukvården ska kunna spara in stora summor åt regionen.

Men samtidigt har sjukvårdspersonal larmat om en ohållbar arbetsbörda där säkerheten för patienterna är det som får ta stryk.

Och skälet till de reaktionerna är enligt Pia Kinhult dålig kommunikation. Att personalen därmed inte har förstått.

- Det är därför vi fortsätter det här. För att vi märker att dialogen inte har inte nått fram till varandra under det här året som gått. Jag har pratat med många ur personalen och jag vet att de både vill och kan. Men de känner att de dom inte riktigt får.