Orsaken till minskningen är dock fortfarande en gåta.

Det enda som med säkerhet kan sägas är att de fyra arter som drabbats hårdast – ejder, alfågel, sjöorre och svärta – har samma föda och liknande ekologi.

-Tillbakagången måste vara kopplad till födan. De arter som det går allra sämst för är sådana dykänder som äter musslor ute till havs på djupt vatten, säger Martin Green, fågelforskare vid Lunds universitet.

Green och andra forskare, samt jägare och ornitologer, samlas nu på fredag till ett möte tillsammans med miljöminister Lena Ek för att diskutera läget. Flera forskningsprojekt pågår med avsikten att röna ut vad som hänt.

Drastisk minskning

De senaste studierna visar att situationen är på väg att bli allvarlig. Antalet övervintrande ejdrar, alfåglar, svärtor och sjöorrar i Östersjön har mer än halverats sedan början av 1990-talet, från sju till lite drygt tre miljoner fåglar. Än värre är att fallet blivit allt brantare de senaste tre, fyra åren.

Jägareförbundet gick på onsdagen ut och uppmanade jägarna att sluta skjuta ejderhonor tills orsakerna blivit klarlagda. Dessvärre har forskarna ännu inga säkra svar.

-Vi vet inte om musslorna blivit färre, eller om de förändrats på något sätt, säger Green.

Uppåt för fiskätare

En annan hypotes är att fåglarna minskat på grund av brist på tiamin, B-vitamin. Vissa ejderkolonier och även kolonier av gråtrutar har drabbats av detta, men hur utbrett fenomenet är vet ingen.

Enligt Martin Green kan minskningen hänga ihop med genomgripande förändringar i hela Östersjösystemet. Han påpekar att, samtidigt som dykänderna minskat, har andra arter ökat dramatiskt.

-Storskarv, tordmule, fisktärna och silvertärna är alla på stark uppgång. De lever på fisk, inte på musslor, och fiskätarna går det generellt bra för, säger han.