-Jag har ju grisar som slaktas i januari också, påpekar Magnus Nyman, kravbonde i Skåne som föder upp grisar.
Det finns 24 svenska kravbönder som föder upp grisar, varav sex är bosatta i Skåne. Magnus Nyman i Sösdala väster om Kristianstad levererar kött från 250 grisar som går ute nästan året runt.
-De ska böka i jorden, inte gå inomhus eller på betonggolv.
Nu strax före jul har han bråttom. Han säljer både på julmarknader och till butiker och telefonen ringer ofta.
– Många vill köpa mina kravmärkta julskinkor. Efterfrågan bara stiger.
Enligt Dirk van der Krogt, ekoansvarig för Svenskt Butikskött, steg intresset brant för ekologiska julskinkor efter de skakande bilderna för några år sen som visade hur grisar vanvårdades hos vissa uppfödare.
-Suget blev extremt efter det. Och sen har det bara fortsatt.
Handeln beräknar att sälja omkring 230 ton ekologiska julskinkor i år.
-Men vi skulle kunna sälja ytterligare 20 ton, säger Dirk van der Krogt.
Många konsumenter riskerar därför att bli utan sin ekologiska julskinka. Uppfödarna kan helt enkelt inte leverera så mycket ekologiskt griskött endast till julborden. Bönderna behöver en stadig efterfrågan på ekogrisskött för att våga bygga ut sin verksamhet. Magnus Nyman pekar på ett tiotal grisar som bökar runt i jorden.
-De är fem månader gamla och slaktas inte förrän i februari. Även det köttet ska säljas. Men då är efterfrågan inte lika stor.
Han tror ändå att allt fler med tiden väljer kött från djur som fötts upp under bra förhållanden.
– Vi vill flyga till Thailand, och då kan det ändå kännas bra att köpa en ekojulskinka – att göra nånting ”rätt”.
Allt ekogriskött kommer dock inte från grisar som tillbringat minst fyra månader utomhus om året och bökat i jorden. Enligt EU:s regler kan även grisar om går utomhus på en betongplatta kallas ”ekologiska”.
Dessutom är det bara en liten andel av de ”ekologiska” julskinkorna som inte innehåller nitrit
-Den vanligast ekoskinkan i butikerna kommer från en kravuppfödd gris men innehåller nitrit, berättar Dirk van der Krogt. Utan nitrit får skinkan inte den rosa färgen utan blir gråaktig.
Den kund som inte vill ha nitrit i julskinkan måste därför köpa en tydligt kravmärkt skinka. Det räcker inte att det är märkt med *”ekologisk”. Magnus Nyman tror inte att kunderna är riktigt medvetna om skillnaderna.
-Det är kravprodukterna som är spjutspetsen. Men många konsumenter prioriterar fortfarande inte maten utan satsar hellre på en ny mobil till exempel.