Polisen får hantera personuppgifter om det behövs för att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet. De kan samlas in under en polisutredning, men även i löpande underrättelsearbete.

I en så kallad social nätverksanalys kartläggs människors relationer till varandra. Där kan folk som inte är misstänkta ingå – och även små barn, enligt Gunnar Appelgren, ansvarig för polisens insatser mot gängbrottslighet i Södertälje.

– Det är inte konstigt att vi ibland måste kartlägga barn. Personer kan leva på olika platser och ha olika efternamn. För att hitta den ena tittar man på barnen, säger han.

Gemensam bakgrund

Kärnan i upprördheten kring Skånepolisens filer är att de, enligt Dagens Nyheter, har använts som ett register över romer.

Det är olagligt att basera ett register på etnicitet. Men det kan vara viktigt att få med den sortens uppgifter, enligt Appelgren. Som exempel tar han de tre morden i Södertälje 2009-2011, en följd av en kamp mellan två rivaliserande gäng.

– Det finns saker som är viktiga för att hålla ihop ett kriminellt nätverk. I Södertälje har den gemensamma etniska bakgrunden betydelse, säger han.

Viktigt markera

I det ärendet var det viktigt om en person kallade sig syrian eller assyrier. På så sätt görs en typ av etniska markörer i materialet, medger Appelgren.

-Vi kan göra bedömningen vilken grupp en person tillhör. Men vi utgår inte från etnicitet. Utgångspunkten är att de begår brott ihop, säger han.

Filerna ska gallras med jämna mellanrum. Två fasta tidsgränser är tre eller fem år, beroende på brottets allvarlighet, efter att det senast har gjorts en notering kring personen. Men om någon blir aktuell på nytt förlängs tiden. Även icke misstänkta kan ligga kvar i flera år.

– Det viktiga då är att man markerar tydligt att den här personen inte är misstänkt för brott, säger Louise Lewenhaupt, jurist vid Skånepolisen.