Till Barnöverviktsenheten kommer barn och unga från hela Skåne. I Skåne är över 20 000 barn överviktiga och 4000 räknas som feta. Här erbjuds samtalsbehandling med familjeterapi och råd om motion och kost.
– Vi behöver inte gå så långt tillbaka, så såg våra liv annorlunda ut, säger Hannah Helgesson, dietist på Barnöverviktsenheten. Alla var mer rörliga till vardags, cyklade eller promenerade längre och man satt inte stilla framför skärmar. Man var heller inte omgiven av det överflöd av energirik mat som finns idag, hela tiden, dygnet runt.
Arv spelar stor roll
Enligt Folkhälsomyndigheten har barnfetman planat ut i Sverige och ökar inte lika mycket som tidigare. Men det stämmer inte i Malmö. I Sverige lider tre procent av alla barn av fetma. I Malmö är det dubbelt så många, 7 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna.
Men det skiljer sig också stort i olika stadsdelar. I Limhamn/Bunkeflo var bara 1 procent av flickorna feta, i Oxie 10 procent och i Rosengård 15 procent. Bland pojkarna var fem procent feta i Hyllie och Västra innerstaden, medan i Södra innerstaden 13 % och Rosengård 14 %.
– I Malmö fortsätter fetman att öka. Det beror på olika faktorer, men den sociala miljön är ofta belastad och i andra städer med liknande områden ökar också fetman, säger Carl Erik Flodmark, överläkare på Barnöverviktsenheten. Fetma beror en tredjedel på arv och två tredjedelar på miljö. Familjen är det ena, men lika stark betydelse har var man bor.
Anklagande omgivning
Barnfetma är en livsfarlig sjukdom. Den förkortar livslängden och ökar risken för cancer, diabetes och hjärtkärlsjukdomar. De barn som drabbas har extra känsliga kroppar som inte tål kalorier. Men många har fördomar mot familjer med överviktiga eller feta barn. Både barn och föräldrar anklagas av omgivningen.
– Om gemene man hade vetat hur hårt de här föräldrarna sliter, så hade man inte sagt så, säger Hannah Helgesson, dietist. Hur mycket de sliter, hur hårda de måste vara i sin vardag, varje dag i att laga rätt mat, begränsa portioner och begränsa sällanmat och godis. Hade man vetat vilket hårt arbete som ligger bakom så hade man inte sagt på det viset.
Små steg mot ändrad kost
Enligt dietisten Hannah Helgesson har många familjer med överviktiga eller feta barn en helt vanlig eller till och med bättre kosthållning än genomsnittet. Men det är svårt att ställa om sin kost när man är barn eller tonåring. Man är beroende av att hela familjen ställer upp och handlar och lagar nyttigt. Och det går långsamt att gå ner i vikt på ett hållbart sätt. Familjerna får lära sig att ta små steg mot ändrad kost eller minskade portioner. Och så har man fokus på rörelse.
– Vi tycker inte att barn och ungdomar ska gå på några särskilda dieter eller att man ska ändra på en mängd saker samtidigt, säger Hannah Helgesson. Då går man ner i vikt, men går snabbt upp igen. Den här jojo-effekten är extra stark hos ungdomar som forfarande växer och som har en ärftlighet för fetma.
