Frågor om hälso- och sjukvård

Uppdaterad
Publicerad

Smutsiga rum på sjukhuset, operation av åderbråck och vårdkris eller inte. Det är några av frågorna under rubriken hälso- och sjukvård som femklövern svara på här.

Vårdplatser och smutsiga rum:

Några frågor från min mamma Ulla, 86 år och fd sjuksköterska, som var inlagd som medicinpatient på handkirurgen i Malmö strax innan jul.

Sjukvårdsdebatt

1. Varför dras det in vårdplatser så till exempel medicinpatienter hamnar på handkirurgen? Är det patientsäkert??

2. Smutsiga rum på vårdavdelning – finns hygiensjukskötersor och/eller vem ansvarar för att god hygien upprätthålls på avdelningarna?

3. Gör något åt väntetiderna i telefon när man söker till Vårdcentral. Förslag: fördela samtalen med olika knappval. 55 minuters väntetid är inte ok 2013!

Mvh Elisabet v Geijer

Hej Elisabet!

Tack för dina frågor och synpunkter om vårdplatser, vårdhygien och väntetiderna till primärvården, de är värdefulla för oss och gör att vi hela tiden kan förbättra vården. Vi svarar på frågorna i tur och ordning.

1. Det pågår ett ständigt arbete med att vårdplatserna på sjukhusen ska motsvara söktrycket. Här är vi politiker inte inblandade utan det är en fråga för sjukhusledningarna. Det är viktigt med en flexibel organisation och att man snabbt kan växla upp och ner efter behov. I Skåne har vi ett problem med tomma vårdlokaler på vissa håll och överbeläggningar på andra. Vi tittar nu på olika förändringar i syfte att förvalta våra gemensamma resurser bättre samtidigt som vi förbättrar tillgängligheten. Det är oerhört viktigt att man vårdas på rätt ställe annars finns risken att man inte får bästa, möjliga vård.

2. Det är inte acceptabelt med dålig hygien i vården. Det kan i slutändan skada patienter. Som patient eller anhörig ska man alltid reagera på dålig hygien. Ansvariga är cheferna på avdelningen.

3. Tillgängligheten är viktig inom sjukvården. En del i detta är självklart att man som patient ska komma fram till sin vårdcentral på telefon snabbt och smidigt. Köerna till vårdcentralernas telefoner ser olika ut i Skåne. Generellt sett har tillgängligheten blivit bättre men mer kan såklart bli ännu bättre. Hösten 2012 hade Region Skåne 76 % besvarade samtal (273 554 besvarade samtal) och detta innebar en förbättring jämfört med hösten 2011 då Region Skåne hade 70 % besvarade samtal (214 931 besvarade samtal). Vad gäller frågan kring knappval, så har många vårdcentraler just börjat med knappval. Många vårdcentraler erbjuder också en möjlighet att välja att knappa in sitt telefonnummer och bli uppringd. Då slipper man sitta och vänta i telefonen. Det finns även möjlighet att kontakta din vårdcentral via Mina Vårdkontakter på internet. Där kan man använda tjänster såsom att beställa och omboka tid, förnya recept och se sina läkemedel. Om du inte är nöjd med din vårdcentral kan du enkelt på Mina Vårdkontakter byta vårdcentral. 500 skåningar gör ett sådant byte varje dag.

Vänliga hälsningar Femklövern

genom gruppledarna Pia Kinhult (M), Katarina Erlingson (C), Gilbert Tribo (FP,) Birgitta Södertun (KD), Anders Åkesson (MP)

Medarbetarenkät och vårdkris:

Hej,

1. Har moderaten Carl-Johan Sonesson tagit del av resultaten på medarbetarenkäten, ”Springlife” som genomfördes 2010 och nu i höst 2012?

2. Vilka åtgärder kommer berörda region politiker och chefer inom SUS vidta för att stoppa ”skenande” röda staplar som visar att vi som arbetar inom SUS inte längre vet vad SUS har för mål med sin verksamhet? Skenande siffror för hälsorisker såsom utmattning, brist på medarbetar kraft, ökad arbetstakt/stress, att SUS inte längre är en attraktiv arbetsplats? Kunskapsflykt?

3. Mikael Sandin (m) säger att det finns inte någon vårdkris, vad menar han?

4. Varför lägger man en budget som inte täcker kostnadsökningar? Kanske ska jag säga så nästa gång jag får min hyreslapp...... nej jag tänker inte betala för hyreshöjningen i år heller, den finns inte inräknad i min budget!

5. Varför vill inte berörda politiker prata med personalen utan har ett, citat Sandin, ”tjänstemanna filter” mellan? Kom inte o säg att ni inte har tid eller möjlighet, eller vi är för många......Kom ut och träffa gräsrötterna och då menar jag inte verksamhetschefer eller andra chefer!!!

6. Hur kommer socialdemokraterna lösa krisen på SUS? Höjda skatter....genererar det en budget som är i fas med verkligheten? Slut på anställning stoppet och ”flyttcirkusen”?

7. Hur tänker ni kring sjukvård personalens bedrövligt låga löner, dock ej läkare eller allehanda chefer, sist men inte minst politiker.

”sjukgymnasten”

Hej!

Tack för dina frågor. Vi svarar på dem i tur och ordning.

1. Ja Carl Johan Sonesson, liksom hela regionledningen, har fått en dragning av 2012 års medarbetarundersökning. Man kan konstatera att inom vissa områden ser det väldigt bra ut och andra områden har förbättringspotential. Ansvarigt råd gällande personalfrågor är Katarina Erlingsson (C) som är ordförande i Personal- och arbetsgivarutskottet samt förste vice ordförande i Regionstyrelsen.

2. Varje förvaltningschef har nu ansvar för att gå igenom alla avdelningar och kliniker samt att göra handlingsplaner för att förbättra resultaten. Vi kommer självklart ha en tät uppföljning av hur förvaltningscheferna lever upp till detta. Vi politiker har inte fått redovisat resultatet på enskilda kliniker, bara SUS övergripande.

3. Mikael Sandin menar att mycket inom vården fungerar väldigt väl, även om det på ett fåtal ställen inte fungerar tillfredsställande. Vi vet exempelvis att akutverksamheten och vårdplatsläget är ansträngt. Därför genomförs just nu ett stort projekt för att minska vårdtiderna vid akuten. Region Skåne har högst produktionsutveckling och lägst kostnadsutveckling i Sverige. Det pågår ett gediget effektiviseringsarbete.

Detta ska också ses i ljuset av att köerna till vården har kortats ordentligt sedan Femklövern tillträdde 2006, att medarbetarenkäten visar på nöjda medarbetare och att Region Skåne står sig väl jämfört med övriga regioner och landsting när det exempelvis gäller jämförelser i vårdkvalitet, patientnytta, utlokaliseringar och överbeläggningar.

4. I 2013 års budget är kostnadsökningar medräknade, liksom en generell differentierad effektivisering med 1,5% inom sjukvården.

5. Vi vill gärna ha bättre dialog med personalen. Michael Sandin, ordförande i vårdproduktionsberedningen, gör under våren besök på alla vårdförvaltningar (flera på vissa) så det kommer att finnas goda möjligheter för dialog med både chefer och medarbetare. Samtidigt är det ibland svårt att ha dialog med 32 000 anställda i viktiga, strategiska frågor som kan innebära förändringar för enskilda personalgrupper. Vi tar åt oss av kritiken och kommer att arbeta för en bättre dialog.

Vänliga hälsningar Femklövern

genom gruppledarna Pia Kinhult (M), Katarina Erlingson (C), Gilbert Tribo (FP,) Birgitta Södertun (KD), Anders Åkesson (MP)

Skillnader i synsätt:

När man pratar med människor som man träffar finns det INGEN som vill dra ner och spara i vården.

Politikerna, vill ALLTID försämra, spara och dra ner på vården. Hur uppstår denna skillnad i synsätt? Varför utför inte politikerna väljarnas önskan att förbättra vården?

Ser politikerna ett egenvärde i att hela tiden försämra vården, och i så fall, vad är detta värde?

Mvh. Göran

Hej Göran!

Tack för dina frågor. Politiker vill inte heller ”dra ner på vården”. Vi i Femklövern vill utveckla och ständigt förbättra vården. Vi har fått betydligt kortare köer de senaste sju-åtta åren, den medicintekniska utvecklingen går framåt och vården är bättre och säkrare idag än för ett antal år sedan och vi kan bota sjukdomar idag som man dog av förr. Sedan har vi en realitet att ta hänsyn till och det är den demografiska utvecklingen, med en ökande äldre befolkning, som vi står inför så står det klart att vi måste vara öppen för förändringar inom sjukvården. Vi kommer inte att kunna skjuta till mer och mer pengar varje år utan att förändra arbetssättet inom sjukvården. Behoven kommer att ändras, förväntningarna och kraven förändras. Fler patienter kommer att behöva vård i hemmet då vi får en allt äldre befolkning. Vi kan helt enkelt inte köra på i samma banor som förr.

Vänliga hälsningar Femklövern

genom gruppledarna Pia Kinhult (M), Katarina Erlingson (C), Gilbert Tribo (FP,) Birgitta Södertun (KD), Anders Åkesson (MP)

Cancerbehandling:

Min fru har cancer sedan många år. Hon har fått flera behandlingar men tumörerna har fortsatt växa. Under denna tiden har det kommit nya preparat (cytostatika).

Hon har hela tiden behandlats på onkologen i Lund och har stort förtroende för sin läkare. Både läkaren och hon har konsulterat specialisten på den typ av cancer som hon har (sarkom). Han har då föreslagit och motiverat den typ av behandling som är lämplig för henne.

Hon fick förra året påbörja en sådan behandling. Hon fick 7 behandlingar . Det skulle ges 8 behandlingar men den sista var inte bokad när vi kom ner och man kunde inte klara detta med kort varsel.

Min fru ville fortsätta behandlingen eller få behandling med antikroppar som sarkomspecialisten föreslagit tidigare. En konsultremiss skickades till specialisten som föreslår att återinsätta behandlingen. Dessutom skriver han” vid behandlingssvikt av trabektedin i form av tydlig sjukdomsprogress förefaller det rimligt att prova antikroppsbehandling ”.

Nu har onkologerna , utom specialisten, bestämt att min fru inte skall få dessa behandlingar då de anser att det medför för stora kostnader. Detta har min fru tagit hårt , eftersom hon trott, att det är specialisten som har den bästa kunskapen om sjukdomen och dess behandling och således borde hans rekommendationer gälla.

Vår bestämda uppfattning är att det är kostnaden som helt bestämmer vilken behandling patienten skall få och inte den sakkunnige specialistens rekommendation till behandling.

Min fråga till politikerna är.

Skall kostnaden eller specialisten bestämma vilken behandling cancerpatienter skall få?

Jan-Erik Mårtensson

Hej Jan-Erik!

Tack för dina rader. Som politiker finns det ingen möjlighet att göra medicinska bedömningar. Det är däremot vår bestämda uppfattning att det medicinska behovet ska avgöra vilken behandling man får. Samtidigt ser vi hur den medicinska utvecklingen rusar in i framtiden med nya behandlingsmetoder, läkemedel, robotar osv. I pilotprojekt och liknande är det därför ofta begränsat hur många patienter som kan behandlas eftersom behandlingarna är extremt dyra. När det gäller bedömningar av enskilda patienter måste vi hänvisa till sjukhuset.

Vänliga hälsningar Femklövern

genom gruppledarna Pia Kinhult (M), Katarina Erlingson (C), Gilbert Tribo (FP,) Birgitta Södertun (KD), Anders Åkesson (MP)

Spenshult sjukhus:

Hur har upphandlingen av vård efter ortopedisk operation vid Spenshults sjukhus gått till?

Vilka krav har ställts? Hur följs leveransen av vård upp? Vilka andra ”leverantörer” konkurrerade med det danska riskkapitalbolaget Axess Medica om denna upphandling?

Vem/vilka var inblandade från Region Skåne? Vilken roll hade Carl Sonesson och eller Liliana Lindström?

Med vänlig hälsning Rune Eriksson

Hej Rune!

Tack för dina frågor. Region Skåne har genomfört en offentlig upphandling av psykosocial rehabilitering. Upphandlingen genomfördes i enlighet med lagen om offentlig upphandling och Region Skånes riktlinjer och policys. Förvaltningsdomstol har i dom bekräftat att upphandlingen genomförts i enlighet med gällande rätt. Lydiagården har trots detta valt att väcka talan om skadestånd vid allmän domstol. Region Skåne avstår från närmare uttalanden under den tid som rättsprocess pågår.

Vänliga hälsningar Femklövern

genom gruppledarna Pia Kinhult (M), Katarina Erlingson (C), Gilbert Tribo (FP,) Birgitta Södertun (KD), Anders Åkesson (MP)

Operation av åderbråck:

Under flera årtionden har sjukhuset i Malmö ”sorterat bort”, ignorerat, patienter med åderbråck. Personal har sagt mig att läkarna enbart sett det som ”kosmetiskt problem”! Ljuger de medvetet för att det inte är ”sexigt” att operera åderbråck, brist på resurser eller beror det på total inkompetens? Varför har läkarna fått lov att diskriminera dessa? Inre åderbråck har gett mig mycket smärta, svullna ben, bensår, blodproppar, blodförgiftning, nervskador runt anklarna på båda benen, ena benet har blivit opererat flera gånger, har legat på sjukhus i månader och respirator och varit nära döden. Hade varit både billigare och humanare om man tagit mina problem på allvar från början. Jag har inget förtroende för sjukvården mer! Bra sjukvård är oerhört viktigt! En av de absolut viktigaste funktionerna i samhället! Om inte sjukvården får mer resurser, och inte alla patienter får nödvändig vård i tidigt skede, leder detta till stora motsättningar i samhället!!! Jag är bara en av många som fått lida i onödan. Odemokratiskt sjukvård i dag. Rika kan alltid åka utomlands och får vård, övriga riskerar livet pga bortprioriteringar!

Malmökvinna som ångrar att jag inte emigrerade som ung

Hej!

Tack för din fråga om åderbråck, detta är dock ingen politisk fråga utan en rent medicinsk fråga och därför har vi bett Sven Oredsson som är medicinsk rådgivare att svara på frågan. Se svar nedan. I övrigt kan sägas, då du berör frågan om alla patienter får nödvändig vård i tid, att köerna har sjunkit rejält de senaste åren från 12 500 patienter som väntande längre än 90 dagar på operation inklusive övrig vård år 2005 till 2 269 som väntar längre än 90 dagar i december 2012. Inom sex områden där tillgängligheten inte varit så gjordes ramupphandlingar i våras 2012 för att öppna upp möjligheten för vårdgivare att ta hand om vårdgarantipatienter (patienter som väntat mer än 90 dagar). Dessutom har patientens inflytande och makt ökat i och med bland annat vårdval inom områden som hörselvård, grå starr och vårdcentral. Här får patienten själv välja vart man vill få vård någonstans.

Svar från Sven Oredsson:

Åderbråck är en mycket vanlig åkomma i alla åldrar. Åderbråck i sig är inte en farlig sjukdom men i enstaka fall kan åderbråck leda till bensår varför patienter med allvarliga former av åderbråck måste opereras. För att veta vilka patienter som ska opereras har specialister i kärlkirurgi baserat på vetenskapliga resultat tagit fram riktlinjer som alla läkare i Region Skåne ska följa. Enligt dessa riktlinjer är det enbart åderbråk med svåra eksem och åderbråck med läkta eller oläkta sår som ska opereras. I övriga fall – även vid förekomst av svullnad och värk – innebär inte operation att risken för bensår minskar. Enligt din berättelse drabbades du av bensår och proppbildning i benen som sedan ledde fram till allvarliga komplikationer. Detta är förstås djupt beklagligt samtidigt som det är svårt att i nuläget veta om en operation av dina åderbråck hade förhindrat detta.  

Sven Oredsson, Överläkare, Specialist i kärlkirurgi

Medicinsk rådgivare, Region Skåne

Mer om åderbråck:

Hej!

Jag har mycket besvär med åderbråck på vaderna. Ömmar och smärtar och har ibland svårt att sova. Har varit hos specialist som tycker att jag behöver opereras. Dock upplyser han om att jag får stå för kostnaderna själv – ca 21.000:-.

Enligt politikerna bedöms detta som en skönhetsoperation! Det måste väl finnas politiker med samma problem!

VARFÖR FÅR JAG INTE DEN SJUKVÅRD JAG BEHÖVER SÅ VÄL!

Med vänliga hälsningar

Gunnar Möller, 66 år i Åkarp

Hej Gunnar!

Tack för din fråga om åderbrock. Det här är ingen fråga för politiken utan en medicinsk fråga och därför har vi bett Sven Oredsson som är medicinsk rådgivare i Region Skåne att svara på frågan, se svar nedan.

Svar från Sven Oredsson:

Åderbråck är en mycket vanlig åkomma i alla åldrar. Åderbråck i sig är inte en farlig sjukdom men i enstaka fall kan åderbråck leda till bensår varför patienter med allvarliga former av åderbråck måste opereras. För att veta vilka patienter som ska opereras har specialister i kärlkirurgi baserat på vetenskapliga resultat tagit fram riktlinjer som alla läkare i Region Skåne ska följa. Enligt dessa riktlinjer är det enbart åderbråk med svåra eksem och åderbråck med läkta eller oläkta sår som ska opereras. I övriga fall – även vid förekomst av svullnad och värk – innebär inte operation att risken för bensår minskar. Det är också mycket sällan som åderbråcken är orsaken till värk och smärta.

Sven Oredsson, Överläkare, Specialist i kärlkirurgi

Medicinsk rådgivare, Region Skåne

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Sjukvårdsdebatt

Mer i ämnet