– I Europa är man inte beredd att ta emot unga som återvänder från krig på samma sätt som i andra delar av världen. När de svenska unga soldaterna kommer tillbaka kan de inte bara återvända till sitt vanliga liv, säger han.

Lundabon Felix Unogwu har världen som arbetsplats. Under många år har han pendlat mellan Lund, USA och 22 olika länder i Afrika, där han arbetar för organisationen Search for Common Ground. Berättelserna om vad barnsoldaterna upplevt är grymma bortom begriplighet. I filmen ”Blood never dries” beskriver han och hans kollegor hur barn tvingas bita ihjäl jämnåriga, göra vägspärrar av människotarmar och döda vänner med kniv.

Flickor extra utsatta

Han har mött småflickor som varit krigare hos Boko Haram på samma sätt som självmordsbombarna i Nigeria.

– Boko Haram använder flickorna på olika sätt, antingen som krigare eller som ”fältfruar”. Många av flickorna har bott med soldaterna i många år och har inga vapen, så när länder erbjuder amnesti mot att krigarna lämnar in sina vapen kan flickorna inte delta. De är ofta gravida, hiv-smittade och har ingenstans att ta vägen.

Felix Unogwu växte upp i centrala Nigeria, som ligger klämt mellan muslimerna i norr och de kristna i söder med en katolsk mamma, en muslimsk pappa och en farfar som var animist (tror att naturen är besjälad, reds anm).

– Polisen och Säpo kan inte ta hand om ungdomarna. Vilken myndighet har ansvar? Vad är vårt eget gemensamma ansvar? Idag finns det ingen systematisk plan, men ingen ska kunna återvända till Sverige och bara gå hem.