Grundämnet fluor upptäcktes 1886 och är kanske mest känt som verksam ingrediens i tandkräm. Men exakt hur ämnet tagit form har tidigare varit föremål för flera olika teorier. Med hjälp av infrarött ljus och en nyfunnen signatur kopplad till grundämnet har nu ett forskarteam från Lund, Irland och USA lyckas spåra fluorets uppkomst genom att studera stjärnor från ett observatorium på Hawaii.

– Med största sannolikhet har fluoret uppkommit i stjärnor som är väldigt lika solen, säger universitetslektor Nils Ryde vid Lunds universitet, som arbetat fram resultaten tillsammans med doktoranden Henrik Jönsson.

Tvist om tidpunkt

Det forskningen tidigare tvistat om är i vilken typ av stjärnor ämnet uppstått. Och vid vilken tidpunkt under himlakroppens sista skälvande timmar, eller miljontals år om man ska vara exakt, som fluoret tar form. Den mest etablerade teorin har handlat om att ämnet skapats i så kallade supernovor. Men så är alltså inte fallet, utan det handlar om betydligt mindre stjärnor och långsammare processer.

Enligt de nya rönen skapas fluoret när den döende stjärnan svällt upp till en så kallad röd jätte. Och när den sista sucken dras slungas det ut i det astronomiska närområdet, och bildar tillsammans med övriga rester av stjärnan en nebulosa, ett slags moln av gas och rymdstoff.

– Det var de röda jättar som fanns här för mellan fem och tio miljarder år sedan som producerade det fluor som hamnat i vårt eget solsystem.

Ovanligare än man trott

Forskarna har också upptäckt att mängden fluor i stjärnor är betydligt mindre än vad man tidigare trott. Inte för att det egentligen spelar så stor roll. Till skillnad från andra grundämnen, som till exempel kol, fyller fluoret ingen viktig funktion i universum. Vad man vet i alla fall. Men med det sagt så är det få jordbor som inte förstärker ett brett leende med stoffet från en döende stjärna.

– Det är ju lite kul att varje kväll man borstar tänderna så kan man tänka på det.