Rapsfälten blommar framför Vilhelmsdals gårdsmejeri på Österlen. I hagarna betar getter som precis blivit mjölkade. Lars Anderberg som driver gårdsmejeriet tillsammans med sin fru är en av alla de småskaliga livsmedelsproducenter som startat verksamhet i Skåne de senaste åren.

– Det här är något jag kan stå för, bra livsmedel behöver alla, säger Lars Anderberg.

Enkel vision
Redan för tio år sen beslutade Region Skåne att genomföra projektet Matlandet. 2013 ska målet vara uppfyllt. Skåne ska bli en av Europas ledande matregioner. Tidigare låt projeket hos Region Skåne, men numera är det Smaka på Skåne under Skånes Livsmedelsakademi som tagit över.

– Visionen är enkel, vi ska bli världsbäst på skånsk mat, säger Håkan Jönsson, verksamhetsansvarig på Smaka på Skåne, Skånes Livsmedelsakademi.

Sveriges kornbod
Att Skåne ska bli känt för sin mat är inte så oväntat. Skåne är Sveriges kornbod. Halva livsmedelsindustrin finns här, den omsätter 200 miljarder kronor om året och sysselsätter 62 000 skåningar.

Men det är inte de stora jättarna som Procordia, Danisco, Scan eller Findus som är ansiktet utåt för projektet Matlandet Skåne. Det är istället sådana som osttillverkaren Lars Anderberg eller surdegsbagaren Lissi Hantosi i Blentarp.

Hon är läraren som skolade om och startade surdegsbageri för två år sen. Nu bakar hon surdegsbröd och biscotti med alla möjliga smaker. De senaste åren har de mindre matföretagen exploderat i Skåne. Antalet gårdsbutiker har fördubblats till över 200. På ett år har tre gårdsmejerier startats, idag finns totalt sex. Antalet surdegsbagerier har tiodubblats. Lissi Hantosi är en av totalt 30 surdegsbagare.

Ingen spickekorv
– Det finns ett större intresse hos kunderna att veta vad det finns i brödet, om det finns tillsatser i, säger Lissi Hantosi.

– Du kan gå in i en affär och hitta trettio olika typer av salami, men det går inte att hitta en spickekorv, säger Håkan Jönsson.
– Det är en typ av matlagning som vi tappat.

Ekologiska delikatesser
Hur ska man då lyckas sälja drömmen om Skånsk mat? Vi åker på matseminarium på Österlen. Alla som är något inom skånsk mat är här - producenter, krögare, odlare och andra intressenter.

På bord i lokalerna står delikatesser som sill, lax, korvar, grönsaker och bröd uppdukat. Alla här vill sälja drömmen om det närproducerade, det ekologiska. Mat med hög kvalitet som är producerad med kärlek.

– Det krävs småskaliga livsmedelsproducenter som är stolta. Man ska vara stolt och inte så ödmjuk, säger blivande gastronomen Maria Bub som snart ska öppna korvcafé i Kristianstad.

"Maten är för billig"
Problemet är bara att de små knappast överlever. Många konsumenterna väljer de billigaste livsmedlen i butik. De mindre mer exklusiva skånska råvarorna och produkterna har svårt att hitta sin kundkrets. Och finns det inte kunder finns det ingen lönsamhet.

– Det är inte lätt. Vi har blivit vana vid att betala för lite för mat, säger Håkan Jönsson på Smaka på Skåne.
– Det går under förutsättning att man har kontroll på kostnaden och att man producerar värden som är så unika att man kan ta betalt för dem.

Jobbar ihjäl sig
Vilhelmsdals gårdsmejeri är prisbelönt och säljer ostar till Sveriges bästa restauranger och flera specialbutiker. På gården finns 225 getter och man producerar 12 ton getost. Mejeriet har funnits i fem år, men ekonomin går knappt ihop.

Lars har funderat mycket på varför och en orsak tror han är de egenavgifter som mindre företagare måste betala för livsmedelskontroll. Den höga arbetsgivaravgiften är också en anledning till att företaget inte har råd att anställa personal.

– Istället får vi jobba halvt ihjäl oss, säger Lars Anderberg, osttillverkare.
– Om man vill att vi ska lyckas, så ska man inte lägga en blytäcke av kostnader på oss.

Tror på succé
De är många som vill att visionen om matlandet Skåne ska lyckas. Frågan är om man kan frälsa resten av Europa utan att lyckas sälja skånska livsmedel till skåningarna. På Smaka på Skåne på Skånes livsmedelsakademi är Håkan Jönsson övertygad om att projektet ska lyckas.

– Absolut, annars hade jag inte jobbat med det här.