Bränder, hotfulla brev och krossade fönster. Under förra året inträffade minst ett 20-tal attacker mot muslimska samlingsplatser i Sverige.
Runtom i Sverige drabbas moskéer och muslimska samlingsplatser återkommande av olika typer av vandalisering eller budskap med islamofobiska motiv. Hittills har det handlat om en handfull attacker varje år i Sverige, enligt Uppdrag gransknings kartläggning. Men förra året så sker plötsligt minst ett 20-tal attacker. Och bara under första halvan av januari i år har det skett ytterligare minst fyra angrepp på moskéer, och dessutom ett bombhot.
Klas Borell är sociolog och en av de främsta experterna på muslimska församlingars roll i det svenska samhället och han forskar om fördomar och hatbrott mot muslimer.
– Ja det är mycket allvarliga resultat och jag drar framförallt slutsatsen att det verkar vara så att dom här attackerna har blivit grövre än dom typiskt sätt har varit tidigare. Däremot vågar jag inte dra slutsatsen att islamofobiska hatbrott har blivit vanligare därför att hatbrott är ju en samlingsbeteckning på många olika typer av brott som utgår från en fördomsfull inställning, säger han
Uppdrag granskning har gått igenom ett 70-tal hot och angrepp kopplade till moskéer och muslimska samlingslokaler de senaste tio åren. Många av attackerna har det rapporterats om, men vi har dessutom gått igenom polisanmälningar från de tre storstadsregionerna. Det handlar om hatbudskap som hakkors, men också om många anlagda bränder, och om brev med grova hot.
Tre attacker på två månader
I Eslöv startar en brand i en källarmoské så sent som den 29 december. Någon krossar en av rutorna till lokalen och kastar in ett brinnande föremål. I samma byggnad som källarmoskén bor barnfamiljer, studenter och äldre. Attacken blir den tredje mot samma lokal inom loppet av två månader.
– Vi har ju varit med om fall där man exempelvis har förstört rutor, och kastat in saker som alkoholflaskor eller använda kondomer. Men det här är första gången den här typen av attack händer, att man liksom försöker bränna upp lokalen, säger Samir Muric, imam i Eslöv.
– Brandmännen lyckades komma hit snabbt eftersom deras byggnad ligger två-tre minuter härifrån, men hade det varit i en annan stad så hade det säkert varit många i hyreshuset som hade avlidit.
69 procent fler hatbrott – på fyra år
2013 anmäldes 327 hatbrott med islamofobiska motiv i Sverige. Jämfört med 2009, då siffran var 194, så har anmälningarna ökat med 69 procent, det kommer Brottsförebyggande rådet fram till i sin årliga rapport om hatbrott i Sverige. Den vanligaste typen av hatbrott som drabbar svenska muslimer är olika typer av hot eller ofredanden. Näst vanligast är brottsrubriceringen hets mot folkgrupp.
Men sociologen Klas Borell tycker inte att man ska övertolka det ökande antalet hatbrott med islamofobiska förtecken.
– Jag tror inte man ska påstå att islamofobiska fördomar har blivit mer utbredda. Jag skulle snarare säga tvärtom, att toleransen har ökat. Men samtidigt så ser vi en växande extremism hos de islamofobiska grupperna, säger han.
Hittar gärningsman i tre procent av fallen
Samtidigt tycks det inte vara förenat med speciellt stora risker att begå hatbrott mot muslimer. Tittar man på statistiken från Brottsförebyggande rådet så lyckas polisen bara knyta en gärningsman till ett anmält islamofobiskt brott i tre procent av alla fall, och i vår egen kartläggning hittar vi bara två fällande domar som gäller attacker på muslimska bönelokaler eller samlingsplatser de senaste tio åren. Chanserna att hitta den skyldige till brandattacken mot källarmoskén i Eslöv är också små, medger närpolischefen Patrik Isacsson
– Teknikerna har säkrat... eller har i alla fall gjort en undersökning, så vi väntar på deras analys på vad det är de har hittat här. Vi har knackat dörr och hållit förhör med vittnen. Och där är vi nu, så vi har inget konkret resultat av utredningen än utan vi håller fortfarande på att arbeta med det.
Reporter: Och era chanser att klara upp det här, vad skulle du säga?
– Än så länge så är det svårt att klara upp det, det blir det.