Patienterna som kommer hit och gör demensutredningar är från hela världen. Men en stor del av dem har svårt för minnestesterna som ska göras.

– Många av de äldre patienterna är analfabeter eller har låg utbildning. Det visar sig att testerna inte är riktigt anpassade efter den här befolkningen, säger Ela Szopa, distrikssköterska på vårdcentralen Törnrosen.

Risken att ge patienterna fel diagnos är därför stor. En del får behandling för demens när de istället kanske behövt vård mot depression eller posttraumatisk stress som också påverkar minnet.

– Det är svårt att sätta diagnos på någon som aldrig gått i skolan, utifrån de svenskstandardiserade testerna. Det blir oftast fel. Då skulle man behöva sätta diagnos på varje analfabet, säger Ela Szopa.

Testerna justeras nu därför genom det skånsk-danska projektet Migrationsskolan.

– Istället för att be folk om ord för något så ber man dem att göra en inköpslista. Det är något de kan relatera till.  Man utvecklar ett test med moment som man inte behöver ha läst om i skolan, men som man känner igen från sitt vardagsliv, säger Rune Nilsen, forskare och neuropsykolog vid Nationtal Videnscenter for demens i Danmark.

– Testerna går på hur de beter sig vid olika situationer i vardagen. Till exempel om de ska gå över gatan, vad gör de då vid en trafikerad gata? säger Ela Szopa.

Men vad kan man göra med testerna i framtiden?

– Förhoppningsvis kommer vi bli bättre på att diagnostisera demens och bryta språkbarriären, säger Rune Nilsen.