Csilla Molnar är undersköterska och jobbar på Hyllies hemtjänst. När det finns vårdtagare som pratar ungerska så blir det ofta hon som går hem till dem. Man matchar personalen med de äldre som kan prata samma språk.

- De förklarar ju mer för mig, och jag förstår ju dem mer än vad de andra gör. Så det ligger ju mer ansvar på mig att informera de andra också, säger Csilla Molnar.

För Csilla fungerar det här jättebra och hon gillar att ta ansvar. Men för många som jobbar med äldreomsorg blir språkkompetensen snarare en belastning.

Högre press 

Linda Lill har forskat på just flerspråkig personal inom äldreomsorgen bland annat genom att djupintervjua dem.

- De känner sig uppätna, alltså de känner inte bara att de går in och är tolk och gör extrauppgifter, utan det blir något mer extra runt hela personen, säger Linda Lill.

Csilla känner igen det, men bara till en viss del. För ibland kan de äldre vilja ha hjälp med grejer som ligger utanför hennes arbetsuppgifter:

- Det kan vara krävande ibland, det kan det ju. Man måste ju sätta sina gränser, såklart, säger hon.

Organisatoriskt problem

Linda Lill menar att det här är ett organisatoriskt problem för kommunen. Men på Malmö stad menar man att man jobbar med olika språkprojekt och de upplever inte det här som ett stort problem.

- Jag vet ju att man flitigt använder sina mobiltelefoner för att kontakta en kollega som man kanske vet finns i en annan stadsdel och arbetar samtidigt, eller i den egna stadsdelen, som ska kunna hjälpa till att lösa den situationen som har uppstått, säger Eva Lundberg avdelningschef på stadskontorets avdelning för vård och omsorg.

- Den som blir uppringd känner ändå att då blir det ett avbräck från det jag gör nu. Så sa en undersköterska, att om det är så att jag ska tolka och översätta eller vara behjälplig, då får de från den andra enheten komma hit och ersätta mig. För även om det är tio minuter så är det de tio minuterarna som har betydelse för mina kolleger - att jag försvinner.

Sneglar mot ny teknik

För att lösa problemen blickar kommunen mot tekniska lösningar, med tillexempel mobiltelefoner och sådant, men Linda Lill menar att det krävs andra åtgärder.

- Jag förstår att det är svårt, men jag tror att det finns ganska enkla knep, kontaktmannaskap och annat. Men i kombination med det här att inte känna sig utbränd. Att få stöd och hjälp. Och kanske bli sedd som någon som har en extra kompetens som ses som ett lönekriterium.

Men det enda som Csilla skulle vilja ha mer av är tid.

- Man ska utnyttja det på rätt sätt. Och man ska ge mer tid till den personen som går hem till de här vårdtagarna för det kan ta lite mer tid ibland, säger hon.