Så ska lärare bemöta rasism
"Heta stolen" är en teknik MALMÖ | Skånska lärare har idag lärt sig mer om hur de kan bemöta elevers rasism och intolerans.
Publicerad
Forum för levande historia utbildar skolpersonal och politiker i Malmö under två dagar. Inbjudan kom från kommunalrådet Ilmar Reepalu redan förra sommaren.
– Vi måste hjälpa eleverna att bli demokratiska medborgare, säger Eva Henriksson-Garatea, lärare i Malmö.
Vissa ämnen kan vara oerhört känsliga att diskutera i klassrummen. Det gäller till exempel kriget i forna jugoslavien, konflikterna i mellanöstern, Israel och Palestina.
– Elever kan bli väldigt kränkta och aggressiva, berättar Eva Henriksson-Garatea, lärare i Malmö.
Det finns klasser där eleverna dagligen fäller mer eller mindre rastistiska kommentarer, berättar Per Lundin som är lärare på ett byggprogram i Malmö.
-De kan säga "Somalier kom hit i en banankartong" eller "Svenskar är töntiga mesar".
Många elever odlar också konspirationsteorier om judarna.
-De anser att det är judarna som styr media, judarna som styr världen.
Vad säger du då?
– Jag försöker först och främst få dem att inse att det inte finns en grupp som styr. Det finns många mäktiga grupper i världen.
Lärarna behöver kunna bemöta och förklara för elever att det finns två historier, den stora historien och den lilla historien, säger Eva Henriksson-Garatea.
– Den stora historien är den som finns i historierböckerna, den som jag kan förmedla. Men så finns också den lilla historien, den som elevens familj upplevt. Och den är lika sann.
En metod att hantera de här ytterst känsliga situtationerna kallas "heta stolen". Läraren börjar med ett påstående eller en fråga, berättar Eva Henriksson-Garatea.
-Jag säger till exempel: Håller du med om att man kan stå utanför en synagoga och skriva nazistiska slagord?
Elever som håller med kan sitta kvar på sina stolar. Läraren fortsätter då genom att fråga:
-Du sitter kvar, hur tänkte du då?
Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu(S) bjöd in Forum för levande historia redan förra sommaren. Idag kom detta regeringsstödda utbildningspaket till Malmö. Och då diskuterades Reepalus uttalande nyligen om att Sverigedemokrater infiltrerat den judiska församlingen i Malmö.
– Ett klumpigt uttalande, säger Pierre Löfström, lärare i Trelleborg. Klimatet i Malmö är redan så uppdelat så att en person som han borde vara mer försiktig.
Eskil Franck, överintendent vid Forum för levande historia, vill inte uttala sig om Reepalu. Samtidigt slår han fast.
– Särskilt opinionsbildare måste vara väldigt försiktiga med vad de säger. Antisemitismen ökar och många judar i Sverige är rädda idag.
När Sydnytt träffar Ilmar Reepalu upprepar han flera gånger att det känns oerhört konstigt att bli beskylld för att vara antisemit. Han som vuxit upp i en familj som flydde från Estland till Sverige och därmed har egna erfarenheter att växa upp i en familj som flytt undan förtryck.
– Men jag har förstått nu att jag måste vara mer försiktig.
När Forum för levande historia idag besökte Malmö betonades lärarnas viktiga roll i arbetet mot rasism och intolerans. Lärare kan göra stor skillnad.
– När vuxna tillfrågas vem som varit viktig för dem utöver den närmaste familjen svarar de ofta "min lärare", säger Eva Henriksson-Garatea.
Men lärarna får aldrig moralisera eller ta avstånd från elever som uttrycker rasistiska eller intoleranta åsikter.
– Det vill vi absolut inte lära ut, säger Eskil Franck från Forum för levande historia. Istället ska lärarna ge elever möjlighet att själv erövra ett demokratiskt sätt att se världen.
Lisa Ovesen Botwid
lisa.ovesen-botwid@svt.se