Svaret kan rädda spädbarn undan svåra diarréer och minska bruket av antibiotika vid mjölkstockning.
-Jag tror att det är något alldeles speciellt som finns i det mjölkproducerande bröstet, säger Linda Kvist, barnmorska vid Helsingborgs lasarett och forskare vid Lunds universitet.
På lång sikt, framhåller hon, är det möjligt att innehållet i bröstmjölk kan ge läkemedel och behandlingar mot flera sjukdomar. Men hittills har bröstmjölken inte varit något högprioriterat forskningsområde och man har länge felaktigt utgått från att mjölken är näst intill steril.
– Nu finns andra metoder att identifiera bakterier och vi ser att det finns fler bakterier i bröstmjölk än man någonsin anat, säger Linda Kvist.
Farliga diarréer
Hon är svensk representant i ett internationellt projekt, där bakterierna i bröstmjölken hos drygt 400 ammande mödrar i Nord- och Sydamerika, Europa och Afrika ska undersökas för att se om det finns en gemensam nämnare. Forskarna är på jakt efter ett biom, ett komplex av nyttiga bakterier, som bland annat stärker spädbarns motståndskraft mot farliga diarréer. En rubbning i biomet kan försämra motståndskraften och skulle också kunna vara en orsak till att vissa kvinnor drabbas av mycket smärtsam mjölkstockning (mastit).
Mastitdrabbade kvinnor med feber och hårda, ömma och illröda bröst behandlas i höginkomstländer i stor utsträckning med antibiotika. Men enligt Linda Kvists tidigare forskning finns en stor självläkningsförmåga.
– I min studie tillfrisknande 85 procent av kvinnorna utan antibiotika, säger hon.
Ge säkrare underlag
Hon hoppas att den internationella studien ska ge säkrare underlag för att skilja de kvinnor som verkligen behöver antibiotika från dem som tillfrisknar ändå av egen kraft.
Generation efter generation av kvinnor har samlat på sig kunskap om amning och kurer mot mjölkstockning. Linda Kvist är rädd att det här kunskapskapitalet riskerar att förskingras i dagens stressade sjukvård.
– Det kan vara så att man har för lite tid för att prata med de nyblivna mammorna och ge tips om amning och mastit. I stället tar man direkt till det tunga artilleriet med antibiotika, säger hon.
Peter Palmkvist/TT