En person påpekade flera gånger i oktober 2010 att mannen eventuellt inte var flickans far. Ett dna-test, som Migrationsverket till slut lät utföra våren 2011, visade också att han inte var det.
Varken nämnden eller senare förvaltningsrätten misstänkte att den man som uppgav sig vara barnets far, inte skulle vara det.
Enligt socialnämnden i Lund levde mannen tillsammans med barnet och närvarade vid LVU-förhandlingar i förvaltningsrätten i egenskap av barnets förälder. Nämnden bedömde uppgifterna från mannensbekant som vaga.
– Synpunkten att vi i ett tidigare skede hade kunnat kontrollera faderskapet ser jag inte som allvarlig kritik. Mannen var med på förlossningen. Då är inte första frågan om han är far till barnet, säger Inger Fröman, verksamhetschef på socialförvaltningen i Lund.
Socialstyrelsen skriver dock att någon borde ha frågat mannen om han var far till barnet.
– Jag tycker att vi får godkänt av Socialstyrelsen. De anser att vi har skött handläggningen av fallet bra.
Socialstyrelsens utredning är en av två som Migrationsverket väntat på innan verket på nytt kan pröva om flickan ska få stanna i Sverige. Den andra, från socialnämnden i Lund, har ännu inte kommit.
Flickan var undernärd
Fallet Haddile rörde förra året upp känslor i hela landet. Flickan skulle ursprungligen utvisas till Frankrike för att där återförenas med sin mamma som är både fransk och algerisk medborgare.
Efter födseln lämnade mamman lämnade barnet hos den man hon tidigare hade bott tillsammans med i Lund. Efter en tid lades flickan undernärd in på sjukhus och visade även tecken på att ha misshandlats. Genom Lunds socialnämnd placerades hon i familjehemmet i Broby.
Samtidigt har den biologiska mamman, som har spårats till Algeriet, sagt att hon vill återförenas med dottern.
Undvek att söka efter modern
Migrationsverket har tidigare varit kritiskt till att socialförvaltningen genom åren inte har ansträngt sig mer för att spåra flickans mamma. Men det är ingenting Socialstyrelsen ifrågasätter. I utredningen står det:
I nämndens handlingar framgår att de uppgifter som lämnats av den man som ursprungligen uppgett sig vara barnets biologiske far varit motstridiga. I kontaktförsöken med modem har nämnden tagit hänsyn till den hotbild mannen förmedlat och har via andra vägar försökt nå kvinnan. Dessa omständigheter har rimligtvis försvårat nämndens arbete.