Därför försenades släckningen av den stora skogsbranden

Uppdaterad 17 december 2014

Publicerad 16 december 2014

Det var den 31 juli som räddningstjänsten larmades ut till det som skulle bli den värsta skogsbranden i modern historia i Sverige. Nu visar en utredning att räddningstjänstens insats försenades eftersom man åkte till fel plats. Anledningen – en gps som visade fel väg.

Larmet kom till SOS torsdag 31 juli klockan 13:39. Den som ringde var en skogsarbetare som uppskattade branden till 30x30 meter. Han angav korrekt position till SOS-alarm, som kort därefter larmade ut räddningstjänsten.

Men någon på SOS alarmcentral flyttade positionen till en vändplan omkring 500 meter från brandplatsen. När SOS insåg felet ändrades positionen tillbaka till den ursprungliga, men ändringen kommunicerades inte till räddningspersonalen.

Skogsbranden i Västmanland

Trots det ska de olika positionsangivelserna inte ha påverkat utryckningstiden.

Det som däremot ledde till att räddningsarbetet dröjde var att räddningsstyrkan navigerade efter en gps som inte visade rätt väg. Därför åkte man först fel och tvingades vända.

När räddningsmanskapet kom fram hade insatsen redan försenats med 40 minuter och branden vuxit till närmare 400x600 meter.

Är grundorsaken

Utredningen, som är gjord av Nerikes Brandkår, uppger att detta är grundorsaken till den största skogsbranden i modern tid i Sverige. Utredningen pekar också på många andra faktorer som sedan bidrog till den explosionsartade spridningen.

En helikopter ute på försvarsuppdrag anlände till platsen under torsdagseftermiddagen. Men räddningsledaren visste inte hur han skulle begära stöd av militären. Det tog ända till sent på kvällen innan en begäran lämnades in och en helikopter var på plats först på fredagsförmiddagen.

I princip jobbade två olika räddningstjänster oberorende av varandra, dels Sala-Heby, dels Mälardalens Räddningsförbund, vilket medförde svåra kommunikationsproblem. Det var mycket oklart vem som egentligen var högste ansvarige befäl.

Fotografier och filmer som tagits från flyplan och helikoptrar användes inte av räddningsledningen.

”Dags sätta ner foten”

Så här skrivs i utredningens sammanfattning:

”Kanske är det nu dags att sätta ner foten när det återigen är ett faktum att prioritering av helikoptrar för skogsbrandsläckning ur ett nationellt perspektiv fortfarande saknar lösning trots att frågan lyfts vid ett antal utredningar efter skogsbränder sedan många år tillbaka. Strax efter branden sades det i flera sammanhang att läroböckerna i skogsbrand nu måste skrivas om, medan utredningen snarare visar att de läroböcker som används istället behöver öppnas och läsas från pärm till pärm.”

Omkring tusen personer fick evakueras undan branden och en människa omkom. Upp emot 14.000 hektar skog påverkades.

Fakta: Flera förslag

Utredarna föreslår en rad åtgärder för att förbättra beredskapen inför stora skogsbränder. Här är några förslag:

Planering, utbildning och övning av alla aktörer i samhället som kan komma att samverka under en sådan insats.
Ledningsorganisationen vid större händelser i länet måste tydliggöras, övas och utbildas.
Övning, utbildning och rutiner för att ta fram och dela lägesbilder.
Enhetligt kartmaterial och en samsyn på lägesangivelser mellan samverkande organisationer.
Ta fram en lösning för hur helikopterresurser ska fördelas då det uppstår behov i flera län samtidigt.

Källa: Olycksutredningen av skogsbranden i Västmanland som är gjord av två personer från Nerikes brandkår (TT)

Rättelse av ursprunglig artikel

I den första versionen av denna artikel angav vi att det var SOS misstag som ledde till att räddningsinsatsen försenades. Det stämmer inte. Att det förekom två olika positioner i SOS-alarms system ska enligt utredningen inte ha påverkat räddningsinsatsen tidsmässigt.

Vi har därför gått in och rättat de felaktiga uppgifterna i texten.

Skogsbranden i Västmanland

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.