Mjältbrand på gård i Örebro län

Uppdaterad
Publicerad

Mjältbrand har konstaterats på en död kviga på en gård i Örebro län. Nu vaccineras korna.

Mjältbrand har konstaterats på en död kviga från en gård i Örebro län. Det var i tisdags som kvigan hittades död av djurägaren.

– En veterinär skickades ut till gården och där misstänkte veterinären att det var mjältbrand och tog prover. De har analyserats och de har testats positivt för mjältbrand, säger Katharina Gielen, enhetschef på Jordbruksverket till Tvärsnytt.

Henrik Boo driver den drabbade gården med 600 mjölkkor. Tre av gårdens områden har fått besöks- och inträdesrestriktioner men själva stallet omfattas inte.

– Det blir en del merarbete, men är det i den här omfattningen är det hanterbart. Den vanliga produktionen fortgår som vanligt, säger han till TT.

Han tycker att myndigheterna hanterat situationen bra.

– Det är klart att jag var orolig innan jag visste vilka restriktioner vi skulle få. Men nu känns det som att det är under kontroll, säger han.

På fredagseftermiddagen vaccineras de övriga korna på gården.

Gården smittförklarad

Det betesområde där djuret hittades har spärrats av.

– Vi har smittförklarat gården. Det pågår en smittskyddsutredning. Länsstyrelsen i Örebro besöker den aktuella gården i dag och på måndag ska vi från Jordbruksverket besöka gården. Vi ska försöka lokalisera källan, säger Katharina Gielen.

Under tiden betar inga djur på den mark där den döda kvigan misstänks ha blivit drabbad. Totalt rör det sig om 54 djur som alla nu ska vaccineras. Enligt jordbruksverket hittades den döda kvigan i närheten av ett område som sedan tidigare är belagt med restriktioner.

20 döda kor förut

Senaste fallet i Sverige var nämligen i närheten av det nu drabbade området sommaren 2011. Utbrottet som då konstaterades drabbade två besättningar där över 20 nötkreatur dog. Platsen sanerades och ingen människa smittades.  Smittan spårades till en mjältbrandsgrav från 1940-talet. En restriktionszon under fem år inrättades, för att skydda betande djur mot mjältbrand. Efter det mjältbrandsutbrottet har djur som betar i det av Jordbruksverket utpekade restriktionsområdet vaccinerats en gång per år Men den aktuella kvigan smittades utanför det området.

TT: Var zonen för liten?

– För den grav vi då hittat var det ett logiskt område. Sedan får vi se hur smittan kommit till det här betet, säger Marianne Elvander, statsepizootolog och ansvarig för smittsamma sjukdomar på Statens veterinärmedicinska anstalt.

Hur orolig behöver man nu vara?

– Vi har ju haft mjältbrandsfall både 2008 och 2011, då har vi hanterat det utan att människor blivit sjuka. Vi har dessutom kunnat hålla det från att särskilt många djur har insjuknat, så vi har erfarenheter av att hantera det här, säger Katharina Gielen.

Enligt Jordbruksverket har de människor som varit i direktkontakt med den döda kvigan inte visat några tecken på att ha blivit smittade, men smittskyddsläkaren har valt att antibiotikabehandla i förebyggande syfte.

– Risk för smittspridning till människor finns bara om man varit i direkt kontakt med ett smittat djur. Det finns inga tecken på att någon människa smittats i det nu aktuella fallet, säger smittskyddsläkare Henrik Eliasson vid Universitetssjukhuset i Örebro.

Kan överleva 100 år

Förr grävde man ner de mjältbrandssmittade djuren i jorden. Mjältbrand orsakas av en sporbildande bakterie och som kan överleva i både kadaver och jord i mer än 100 år.

– Förra gången mjältbrand bröt ut i Örebro var det för att man grävde i närheten. Då kommer bakterierna upp till ytan igen och nötkreatur kan fånga upp bakterien genom betet, säger Katharina Gielen till Tvärsnytt.

Mjältbrand kan överföras till människa efter direktkontakt med vävnader från sjuka djur, ull, fällar, foder eller andra produkter som förorenats. Smitta från person till person har aldrig rapporterats.

Den döda kvigan kommer att eldas upp i Karlskoga. I nuläget finns inga fler drabbade djur.

Mjältbrand

Mjältbrand är en ofta dödlig sjukdom som orsakas av en sporbildande bakterie och kan drabba alla däggdjur.

Under första halvan av 1900-talet var utbrott relativt vanligt bland djurbesättningar i Sverige och smittkällan var oftast importerat benmjöl. Det förbjöds på 1950-talet och då sjönk antalet utbrott drastiskt.

Det var vanligt att kadaver från smittade djur grävdes ned. Men sporerna kan överleva mycket länge i jorden och de tre senaste utbrotten bland djur i Sverige – Uppland 1981, Halland 2008 och Örebro 2011 – hade sitt ursprung ur sådana gamla gravar.

Det senaste kända fallet hos en människa i Sverige var 1965, då en person insjuknade och dog.

Källor: SMI, SVA och Jordbruksverket

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.