Skolvalet är ett så kallat skuggval, vilket innebär att det inte har någon påverkan på vilka som styr i landet. Det har funnits i decennier, men det var först år 1998 som statistik började föras på hur skolelver röstar runtom i landet.

Skolvalet har ofta har vissa likheter med det kommande allmänna valet, och blir därför vägledande i viss mån. För politikerna blir det också en viktig indikation på var framtidens väljare har sina sympatier.

– Den grundläggande tanken med det här är kunskapen. Det möjliggör för elever att diskutera demokrati och politik, säger Malin Niklasson, informatör på Skolval 2014.

– Att ungdomar ska lära sig om politik står redan i läroplanen. Men det här ger dem en möjlighet att ytterligare sätta sig in i ämnet. Det kanske inte sker naturligt hemma hos eleverna, så här ges dem en chans, säger Malin Niklasson.

Som ett vanligt val

Ett skolval går till på samma sätt som ett riktigt val. Eleverna tar sina röstsedlar, lägger dem i kuvert i skydd av ett röstbås och lämnar därefter in dem till en registrator.

– Det kan vara bra för kommande förstagångsväljare att få se hur det går till i praktiken, tror Malin Niklasson.

I Örebro län kommer sammanlagt 47 skolor genomföra ett skolval. Det är tio skolor fler jämfört med 2010, då 14.655 elever röstade. I Västmanland är det 36 skolor som deltar i år mot 20 år 2010.

– Skolorna väljer själva när skolval inför riksdagsval sker utifrån valperioden 1a till 12e september, säger Malin Niklasson.

Enligt uppgifter är det rekordmånga skolor i landet som har anmält sitt intresse för att arrangera skolval i år.

Resultatet för skolvalen i Sverige kommer sammanställas och offentliggöras under valnatten.