-Rättvisan är inte rättvis. Den är faktiskt väldigt ojämlik, säger tidigare överåklagaren Sven-Erik Alhem.

Grannen åker fast för rattfylla igen, det sker ett inbrott i ditt hus eller ett snatteri där du jobbar. I samtliga fall vet såväl anmälaren som polisen vem som begått brottet, ändå läggs utredningen ner direkt.

Det som hänt är förmodligen att polisens eller Åklagarmyndighetens förundersökningsledare beslutat om förundersökningsbegränsning (FU-begräsning), en juridisk möjlighet som upprör både brottsutsatta och poliser som tar fast brottslingar.

Straffen dubblas inte

Möjligheten till FU-begränsning finns för att inte slösa med rättsväsendets resurser på fall där ett extra brott ändå inte skulle påverka straffet i slutänden. I Sverige leder ju inte 20 grova rattfyllor till att fängelsestraffet blir 20 gånger så långt. Att utreda den 20:e fyllan kan därför anses onödigt.

-Men budskapet till den man stoppat blir ju att det är okej att köra rattfull. Efter ett visst antal brott ges de fri lejd, säger en polis i Värmland till TT.

Inom polisen talar man om att livsstilskriminella blir straffimmuna mot småbrott.

En polis i Örebro tar upp exemplet med en narkoman som finansierar sitt missbruk genom att snatta.

-Han åker dit för sju snatterier, blir åtalad för två, och eftersom han inte har några inkomster döms han till schablonböter på 1 500 kronor som han ändå inte kan betala. Det gör att snatteriet blir i det närmaste straffritt.

De intervjuade poliserna vittnar om hur dåligt det är för arbetsmoralen att ta fast en brottsling när det inte får några konsekvenser.

-Det går så kraftfullt stick i stäv med ens rättspatos.

Men värst tycker de att det är vid brott som har ett uppenbart brottsoffer, exempelvis ofredande, stöld och inbrott.

”Grundtanken riktig”

Sven-Erik Alhem, före detta överåklagare, nu ordförande för Brottsofferjourernas riksförbund, säger:

-Själva tanken bakom förundersökningsbegränsning är naturligtvis riktig. Det finns rationella skäl bakom, både ekonomiska och straffmässiga. Samtidigt ligger det både i den enskildes och i det allmännas intresse att den som utsatts för brott får upprättelse, säger han.

Den som beslutar om FU-begräsning måste därför varför utrustad med ett gott omdöme, anser Alhem.

Problemet med kriminella som blir immuna tycker han är knepigt.

-Straffrätten ska ju träffa alla lika och rättvisan ska vara rättvis, men det är den inte. Den som redan har 27 punkter i kriminalregistret varken förlorar i anseende eller ekonomiskt vid ett snatteri om det inte finns några pengar att driva in.

TT