Kommentar: Bo Inge Andersson Foto: Knut Koivisto/SVT

Ukraina: Ett ödesdigert presidentval

Uppdaterad
Publicerad

Stora förhoppningar har knutits till söndagens presidentval i Ukraina. Mycket beror på valdeltagandet i områdena med stark rysk befolkning – och om Ryssland accepterar valet.

Risken finns att proryska aktivister i östra Ukraina, som anser att valet är olagligt, blockerar vallokalerna.

EU och USA och Ukrainas provisoriska regering hoppas att valet ska stabilisera läget i landet.

Krimkonflikten

Bakgrunden till valet är lång och komplicerad och har gett Ryssland ammunition till anklagelser om att det nuvarande styret genomfört en kupp och är illegal samt att det i regeringen finns fascister.

Presidentval i december

Den avsatte folkvalde, ryskvänlige presidenten Viktor Janukovytj undertecknade i februari i år ett avtal med oppositionen under bland annat EU:s förmedling. Det innehöll bland annat att presidentval skulle hållas i december 2014.

Men samma natt lämnade han Ukraina. Den ukrainska oppositionen samt EU och USA anser att han flydde och att parlamentet i Ukraina måste utse tillfällig president och regering. Man tidigarelade också presidentvalet.

Janukovytj anser sig dock fortfarande vara den rättmätige presidenten och har haft ryskt stöd. För väst är dock det provisoriska styret lagligt.

Steg i rätt riktning

Ryssland har ursprungligen krävt att valen ska uppskjutas. Men president Vladimir Putin har senare sagt att ett val kunde vara ett ”steg i rätt riktning”. Men allt beror enligt Putin på om ”alla medborgares” intressen tillvaratas i valet. Det kan alltså bli en tolkningsfråga.

Och på fredagen sade han att Ryssland skulle respektera valutgången.

Vinnaren i valet verkar given. Det är den stormrike oligarken Petro Porosjenko, Enligt opinionsmätningar vinner han stort över de övriga tjugo kandidaterna.

Men han ser inte ut att få egen majoritet, vilket i så fall betyder att en andra valomgång ska hållas i juni.

Chokladkriget

Porosjenko kallas ”choklad-kungen” eftersom han bland annat äger en stor chokladkoncern som har producerat mycket för den ryska marknaden.

I fjol drabbades hans chokladimperium av motgångar när Ryssland ströp importen. Det kallades ”chokladkriget”. Orsaken var att Ukraina förhandlade med EU om ett omfattande samarbetsavtal.

Det var när president Janukovytj efter ryska påtryckningar hoppade av detta avtal som protesterna mot presidenten – och för EU – tog fart i november i fjol.

Oligark istället för politiker

Det ser alltså ut som om det blir en oligark som tar över, inte någon utpräglad politiker. Oligarkerna är rika mäktiga industri- och finansmän som oftast fick sin rikedom i samband med Sovjetunionens sönderfall.

Porosjenko var den ende oligark som från början ställde sig på oppositionens sida mot den senare avsatte president Janukovytj.

Han har lovat en hård linje mot separatister men har också talat om att decentralisera styret i Ukraina och ge regionerna mer att säga till om. Ryssland menar att detta bör genomföras redan före valet.

Klarar sig inte

Proteststämningarna i vintras på Majdan-torget i Kiev handlade mycket om att få bort den gamla politiska klassen och oligarkerna. Om Porosjenko vinner har man misslyckats med att uppnå det sistnämnda.

Däremot tycks den gamla politiska oppositionsklassen inte klara sig bra i valet. Den fängslade och sedan frigivna politikern Julia Tymosjenko sågs ett tag som en möjlig president. 

Men hennes opinionssiffror är bara 10-15 procent. Hon ses tydligen som företrädare för det gamla korrumperade systemet.

Dåligt för högerextremister

Extra intressant är att de högerextremistiska krafter som spelade en roll under revolutionen i vintras inte tycks få något genomslag.

Det högernationalistiska eller högerextremistiska eller antisemitiska – beteckningarna är många – Svoboda (Frihet) fick 10,5 procent i de senaste parlamentsvalen. Men nu ser dess kandidat ut att bara få en eller två procent.

Likadant är det med den beryktade högerextremistiska Högra Sektorn som var en viktig aktör i striderna på Majdan i vintras. Dess ledare ser ut att få mindre än en procent.

Rädslan i proryska kretsar – understrukna av den ryska propagandan – har varit att det är en fascistisk klick som styr i Ukraina. Valet kan nu ge en fingervisning om hur starka dessa grupper är.

Inget samlande ryskt namn

Det finns ett stort problem: Det finns inga samlande kandidater för de ryska krafterna. Janukovytjs parti Regionernas parti, som ansågs Rysslandvänligt, ställer visserligen upp men kandidaten ligger bara runt fem procent.

Det kan finnas en risk att de ryskättade i Ukraina känner sig överkörda i detta val. Det kan bli en svag grund att bygga ett nytt Ukraina på. Även efter valet kvarstår oerhört många stridsfrågor.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Krimkonflikten

Mer i ämnet