För tio år sen hade föreningen Lagga fältrittklubb i Knivsta runt 7000 aktivitetstillfällen, det vill säga antalet träningstillfällen som klubben annordnar årligen, multiplicerat med antalet barn som deltar. Nu har siffran sjunkit från 7000 till knappa 1700.

– Jag tror att många tappar intresset eller har någon annan aktivitet som de prioriterar istället, säger Tova Fundell, aktiv i klubben.

– När man kommer upp i de högre tonåren så börjar man nog tänka på andra saker än ridning. Kompisar, skola och sånt. Man vill nog inte lägga ner den tiden som det krävs för att bli bra på ridning, säger Ida Kelam, också hon aktiv i föreningen.

Knivsta backar

Knivsta kommun sticker ut bland Uppsala läns kommuner. Man har tappat Tio procentenheter i antalet aktivitetstillfällen på flicksidan i perioden 2004 till 2013. Betydligt mer än genomsnittet. Men trenden är man inte ensamma om. Idrottande i föreningar är något som minskar över hela landet.

–Det är lätt att tänka så här: ”Nu idrottar de mindre och det är dåligt”. Och det kanske stämmer för några. Men de allra flesta går vidare till annan aktivitet. Idag är vi väldigt individualistiska och då vill man idrotta på sina egna villkor, inte i föreningslivet, säger Johan Stier, professor i socialogi vid Mälardalens högskola och fortsätter:

– Vi ser till exempel och spontanidrottandet ökar och hybrider av olika träningsformer som tidigare var bundna vid vissa föreningar ökar, säger han.

Svårt ekonomiskt

För Lagga fältrittklubb har förutsättningarna att bedriva verksamhet försämrats kraftigt. Eftersom aktivitetstillfällena minskar, minskar också det statliga stöd man får av riksidrottsförbundet, det så kallade LOK-stödet som baseras på antal aktivitetstillfällen. Men trots det är man hoppfulla inför framtiden.

– Allting blir ju svårare. Vi får en sämre ekonomi och vi får sämre med bidrag. Men vi kämpar på. Just nu ser vi en liten ökning på medlemsfronten igen så det är bara att fortsätta kämpa på, säger Emma Hansson, ordförande i Lagga fältrittklubb.