Högutbildade röker i mindre utsträckning än de mer lägre utbildning. I Uppsala län röker 13 procent av hela befolkningen medan bara 5 procent av de högutbildade är rökare. Genom att minska rökningen skulle samhället spara stora pengar.

30 miljoner om året

Arbetsgivarna skulle spara mest genom att slippa betala sjuklön och betala vikarier. Staten och kommunerna skulle öka skatteintäkterna. Sjukvården skulle minska kostnaderna och försäkringskassan skulle betala ut mindre sjukpenning. Under en fem-års-period skulle alla tillsammans spara 151 miljoner, eller ca 30 miljoner om året.

– Det är absolut realistiskt, säger Inna Feldmann, hälsoekonom på Uppsala Universitet, som har gjort de nya beräkningarna på rökningens kostnader.

”Bör satsa förebyggande”

Att alla skulle sluta röka är möjligen ett orealistiskt mål, men att den totala rökningen minskar till samma nivå som i den lägsta gruppen kan vara ett realistiskt mål menar Inna Feldmann.

– Man kan inte gå till noll, men om en grupp i samhället har lyckats med det, så varför inte de andra, säger Inna Feldmann.

Hälsokalkylator

Inna Feldmann har tagit fram dataverktyget Hälsokalkylatorn som beräknar ekonomiska vinster och kostnader med fyra ohälsofaktorer; övervikt, stillasittande, missbruk och rökning. Rökning har stor påverkan på de 15 olika sjukdomar som modellen tar hänsyn till. Det handlar om KOL, cancer, hjärt- kärlsjukdomar mm. Därför finns störst vinster att hämta i minskad rökning.

– De beräkningarna måste leda till omprioriteringar av resurser. Man måste satsa mycket mer på förebyggande insatser, säger hon.