På Ekonomikum i Uppsala hänger det utskällda konstverket, Apollon och Dafne. Det är en scen ur den grekiska mytologin, men den har väckt starka känslor och har till och med kallats för våldtäktskonst.

– Det ser väl lite ut som det, det första intrycket är att det är en man och det känns som att den här tjejen inte riktigt vill, säger studenten André Åhl Persson.

Panelsamtal

I kväll hålls ett panelsamtal på Uppsala universitet, där man diskuterar den offentliga konstens roll med utgångspunkt i det omdiskuterade verket.

– Det de flesta människor gör att de tolkar det de ser. Man känner inte till bakgrunden, det är ingenting  i konstverket som avslöjar att det rör sig om en antik myt till exempel, säger Britt-Inger Johansson, professor i konstvetenskap.

Men studenten Helena Winge håller inte med.

– Alltså om man kollar på motivet så är det en man med en ståkuk som jagar en kvinna. Hur ska man annars tolka det? säger hon.

Utgick från barnteckning

Mikael Richter utgick från en teckning som gjorts av en nioåring efter att hen hade hört den grekiska sagan.

– Det finns två saker man kan göra i det offentliga rummet som är naket, det ena är grekiska gudar och det andra är barnteckningar som kan vara utan kläder utan att någon blir provocerad av det. Så jag tänkte väl att om jag använde en grekisk gud och använde mig av en barnteckning så var jag på säkra sidan. Så jag kunde inte när jag gjorde den föreställa mig att det skulle bli några problem, säger Mikael Richter.

Han gjorde också en omvänd variant där Dafne jagar Apollon, för att göra verket jämlikt.

Vill ha debatt

Mikael Richter välkomnar diskussionen kring hans konst.

– Det är delvis min intention med min konst, att det ska pratats om den och debatteras och diskuteras. Det är ju tråkigt om man gör någonting som bara står och dammar i något hörn och ingen funderar så mycket över det, säger han.